I fredags tog vi farväl av min och min brors mamma. Det blev så fint i Lundby kyrka. Mamma kunde nog se den kyrkan från sitt köksfönster i terrasshuset där hon bodde i drygt 30 år. Alla fall under de första åren innan bebyggelse som nu finns skymde sikten. Hon har cyklat mycket omkring kyrkan tidigare i livet. Hon cyklade jämt och överallt. Dels för att hon inte skaffade någon bil efter skilsmässan men hon tyckte också om att cykla. Hennes väninna har berättat hur de om somrarna gav sig ut på jättelånga cykelturer på flera mil med picknick. När vi hade hund under min uppväxt gick vi på dressyrkurs med honom och min kompis Therese gick kurs med sin hund strax bortom Lundby kyrka vid Bärby gård. Där låg brukshundklubben på den tiden, nu är det privatbostad. Våra föräldrar turades om att skjutsa oss dit med hundarna. Så det kändes alla fall bra att det blev begravning i just den lilla söta kyrkan. Min brors son är också döpt där.
Ja det var förstås sorgligt och ledsamt men fint att dela avskedet med nära och kära, gamla vänner och grannar och även två från personalen från boendet där mamma bott de senaste sju åren frågade om de fick komma. Det uppskattade vi så. Så gulligt av de. Man lär känna varandra på sju år. En av de sa efteråt att hon tyckte att begravningen verkligen speglade Maj-Britt. Det gjorde oss glada.
Ja det är väl det som är det fina med en begravning att få hedra någon och sen dela lite ljusa minnen efteråt. Vi hade minnesstunden hos Systrarna på Gaggeska gården vid Vallby Friluftsmuseum. Där har vi varit mycket som barn, mamma och jag har åkt skidor på golfbanan intill och mamma har också varit där mycket med barnbarnen så det kändes bra.
Vi har också fått lite kontakt med några kusiner igen på mammas sida som vi inte sett på många år. Jag skrev brev till de. Det känns kul att vi nu skrivit lite till varandra och jag hoppas vi kommer att ses något i framtiden. De är lite äldre än mig och min bror och kommer nog ihåg våra morföräldrar lite mer än vi gör och även mammas syskon. Hon var yngst av sex syskon.
Ja det blev ett vackert avsked och på kvällen samlades vi hemma hos min bror. Skönt att samla ihop sig lite tillsammans och att våra barn, kusinerna som inte ses så ofta allihop fick ses. De bor ju på olika ställen och har varit ute och rest men nu var alla med och det kändes så bra. Underbart att ha våra killar hemma lite och att vi får ses mer under påsken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för Din kommentar, den gör mig jätteglad.