Hemåt via Älvdalen och svampskogen

Vi stannade ett dygn hos vår vän Stina i Älvdalen på vägen hem. Alltid så kul att ses. Vi brukar ses och plocka hjortron lite tidigare i slutet av juli men i år blev det en tur till svampskogen istället. Jag blir alltid lite inspirerad och får bra idéer när vi hälsat på hos Stina. Lite påfylld. Hon är så duktig att hitta på snygga lösningar och har många bra idéer. Verkligen mysigt att få slå sig ner vid middagen vid ett välkomnande bord med utsikt över älven. Den gröna väggfärgen tyckte vi så mycket om efter att vi varit här tidigare så den har vi härmat på en vägg. 

Hon hade gjort så fin vägg med speglar och ramar. En inramad text från en tidning som hittats i huset som är hennes föräldrahem. 

Det regnade när vi kom på sen eftermiddag men vi vaknade till en strålande morgon. Så vackert septemberdis över sommarblommorna. En gigantisk Jätteverbena i en trätunna.

Där nere ligger Österdalälven. Vid sidan av brukar det gå får.

Bra budskap i köket också!

Efter frukost på söndagen gav vi oss ut i svampskogen med varsin korg. Hittade lite trattar, några gula kantareller och någon Karl Johan. Gott att ha i frysen inför hösten och skönt att gå lite i skogen.

Ja man hinner mycket på en dag om man vill. Efter svampskogen packade vi ihop åkte vi mot Orsa

för att besöka Hansjö lanthandel och lunch på Orsa Hornberga gård som Kalle Moraeus m fl öppnat. 

Lite bilder därifrån i nästa inlägg. Önskar Dig en fin fredag! 

En sväng in i Norge

Vi hade bestämt oss för att åka hemåt via Trondheim när vi ändå var ganska nära. Vi hade inte varit där förut. En fin stad tyckte vi båda när vi gick runt och såg oss omkring på kvällen.

Nidarosdomen var dessvärre stängd redan kl:14 så den fick vi nöja oss med att se från utsidan.

 

Däremot var det Kulturnatt redan på fredagen i Trondheim. Så fick ta del av den och lyssnade på lite musik på olika ställen och såg fina bilder bland annat. 

Vi var in på något som liknade Tom Tits där man kunde testa olika grejer. Men det var mycket folk och varmt därinne så fortsatte utomhus istället.  

 Skulle så gärna vilja se Lunnefågel i verkligheten någon gång. Så speciella. 

Något mellan papegoja och pingvin. 

Fina hus i stadsdelen Bakklandet öster om Nidelva.

Musik och dans i Olavhallen. Notera de fina strumporna.

 

Olav Tryggvason som grundade staden står staty på torget. Det blev en ganska tidig kväll för oss.

På lördagen skulle vi vidare till Älvdalen och hälsa på vår vän Stina. På vägen dit stannande vi till i Röros. Där var det Barnens dag och många som gick omkring på gågatan. Vi kikade runt lite och tog en kaffe och en våffla.

Mysigt cafe högt upp på gågatan. 

Sibiriska vallmo intill en husvägg.

Åre

 

När vi avslutat vår vandring runt Jämtlandstriangeln styrde vi mot Åre där vi hade bokat in oss på Hotell Fjällgården. Något vi såg fram emot särskilt de sista kilometrarna :) som en liten målbild. När vi checkat in tog det inte lång stund förrän vi duschat och bänkat oss i den ena av hotellets badtunnor.

Foto: Therese Hedén

Så skönt och vacker utsikt över sjön innan det var dags för middag. 

Så vacker utsikt från hotellet över Åresjön och Indalsälven. Bergbanan går hit upp. 

Men just nu var det ersättningsbuss till byn.

Fin utställning med fotokonst The golden light av Gemmy Woud Binnendijk på hotellet också att vila ögonen på. Hon är en av Hollands största Fine Art fotografer läser jag på hotellets hemsida.

Efter frukost åkte vi ner till byn och strosade runt lite i solskenet. Vilken härlig höstdag. Vi gick ner till Åre gamla kyrka som vi även var in i och tände ljus för nära och kära som inte är med oss längre. Tänk min pappa skulle fyllt 90 år i lördags.

Vi såg också förödelsen av allt vatten när det regnade så mycket och Susabäcken svämmade över i början av augusti. 

Detalj av en vägg i en av butikerna vi var in i. Innan vi skiljdes åt tog vi en lunchfika ihop på Åre Bageri. Therese och Torbjörn stannade kvar en dag till i Åre och vi for vidare mot Trondheim.

Fjällvandring i Jämtland

 Förra veckan vandrade jag, min man Göran tillsammans med min bästa vän sen barndomen Therese och hennes man Torbjörn Jämtlandstriangeln. Bilden ovan tog jag utanför Storulvåns fjällstation. Vi kom lagom dit för middagen som serverades kl:18 och gick sen ut för att reka var vi skulle gå efter frukosten.

Det fanns både perfekta ägg och lite mer kokta turägg att ta med i matsäck. Kul skyltar.

T o m hundkojor utanför kändes omtänksamt. Storulvåns fjällstation brann ner 1987 och byggdes upp igen och var klar 1989. Kändes väldigt fräscht och fint för sina mer än 30 år sen uppbyggnaden. Där hade vi också eget rum med dusch och toa. Bekvämt.

Vi bokade redan i mars och fick gå Triangeln motsols för att få plats på Blåhammaren som var den minsta fjällstationen och vårt första etappmål under tisdagen för en vecka sen. Turen Storulvån rill Blåhammaren är 12 km och började med mycket uppför när man gick motsols. Den kortaste etappen under våra tre vandringsdagar. Tror det var bra för ingen av oss var van att gå med packning. Även om vi minskade på innehållet i ryggsäckarna innan vi började vår vandring så vägde de en del. Det blir nog lätt så när man är nybörjare. Jag hade en 35 liters ryggsäck men med lite matsäck, termos, vatten vägde den ändå 11 kg. Använde det mesta av kläderna eftersom vi hade olika väder. Badskor var med eftersom vi hade något litet vad att gå över. Reselakan och handduk fick vi med oss för övernattningarna på Blåhammaren och Sylarna. Matsäck fick man göra av frukosten. Var väldigt glad att jag hade stavar.

Torbjörn, Therese och Göran.

Torbjörn och jag utanför Storulvåns fjällstation innan vi gav oss iväg.

Så vackert och häftigt att få gå bredvid renarna.

Ut på tur aldri sur :) Men det var en del upp och ner och stenar att parera. Så det blir att man går en del hit och dit och upp och ner. Vi tog det lugnt och gjorde några kortare pauser. 

Var framme i god tid för att hinna duscha och sitta på plats när middagen presenterades. Vid vårt bord satt också ett jättetrevligt par som var kul att prata med. Han var från Singapore. Maten var god den här kvällen också och lokala smaker förstås. Mesostglass efter maten. Möjlighet till självhushåll fanns också. 

Dag 2 hade vi den längsta etappen 19 km. Blåhammaren till Sylarna. Beräknad tid ca 8 timmar. Min stegräknare visade över 35 000 steg och 22 km. Det var också det sämsta vädret under de här dagarna. Jag tyckte det var jobbigaste dagen. Positivt var att det blötsnöade / regnade redan på morgonen så regnkläder och regnskydd åkte på direkt. Så slapp vi mecka med det ute i blåsten. Blåsten hade vi mestadels i ryggen vilket var en otroligt stor fördel. På slutet när jag var trött kändes det vingligt att gå i blåsten på hala spänger med ryggan. Så var superbra med stavarna. 

Inte så mycket sikt i diset stundtals.

Hittade lite lä på ett ställe för en micropaus. Ganska öppet och vindutsatt landskap,

Så skön dusch sen när vi kom fram till Sylarna. Då virvlade snön utanför fönstret. Middagen bestod av lokala chark och ostprodukter till förrätt och sen en Souvasgryta på ren och älg. Precis som på Blåhammaren var det dusch och toalett i korridoren och fanns tillgång till bastu. 

Myggfritt var det hela tiden och särskilt den sista morgonen som var härligt krispig med solsken och frost.

Matsäckspåsen packad och en mössa satt inte i vägen. Hade en tunn dunjacka under min vind/regnjacka. Den satt inte heller i vägen liksom ett par tunna ullvantar.

Frost på spängerna när vi startade och fruset på marken.

Så kul att vi fick så fin sista dag med solsken när vi lämnade Sylarnas fjällstation för att gå tillbaka till Storulvån där vi hade våra bilar. Till Blåhammaren och Sylarnas fjällstationer kommer man inte med bil. Sista dagen såg vi hur helikoptern kom med varuleverans och åkte därifrån med sopor. Glad att vi inte tältade. 

Läste att det betyder tur att se en vit ren. Den symboliserar lycka. Så det stämde väl. Jag tycker det var tur att vi fick en fin avslutning i sol och att vi faktiskt gjorde den här vandringen. Det kommer bli förändringar redan nästa år och man kommer minska antalet bäddar och stänga restauranger bl a på Blåhammaren. Detta då det varit så mycket folk i området och rennäringen blir störd. Jag tyckte det var perfekt att gå under lågsäsong som nu. Visst mötte vi en del folk eftersom vi gick motsols och några växeldrog vi med längs vägen men inte alls som jag föreställer mig att det nog var tidigare i somras. Renarna iakttog oss och vi visade hänsyn. Jag som inte är tycker det är exotiskt att se de.

Det finns inte alls många raststugor / dass så det var skönt att inte vara här i högsäsong. Inte många buskar att huka bakom om man skulle behöva s a s. Det är ju mestadels kalfjäll. 

Hängbro över Lill-Ullvån

Dunjackan åkte av på slutet och stegen rätt trötta när fjällstationen syntes som en hägring.

Så var vi tillbaka där vi började och vi kände oss alla glada och nöjda, lite stela och lite trötta. En rolig grej att göra tillsammans. Vara ute hela dagarna och njuta av naturen. Förut har vi bara gått dagsturer hemikring eller runt om Sälenfjällen på 1,5 till drygt 2 mils turer när vi utgått från en stuga och bara haft matsäck i en liten lätt ryggsäck. Förutom Therese som har bestigit både Kebnekaise och Storebjörn i Norge. Men det gav mersmak. Tänker redan på nya vandringar. Tycker om hösten med färgerna och den sköna luften. Ultimat när vackert väder och som grädde på moset hade det varit om vi fått se norrsken. Norrskenssäsongen har ju precis börjat.