28 februari 2020

Hundvakt


Vi har varit hundvakt några dagar till lilla Juni som är en Affenpinscher på 1,5 år.
Win-win för husse och matte som varit bortresta och för mig som tycker det är toppen att få ha en hund till låns några dagar. Hon har varit hos oss några gånger förut känner sig hemmastadd och är väldigt enkel att ha. Ett underhållande och sällskapligt litet väsen är hon. Man blir glad av henne.

I söndags var hon med oss till stugan en sväng.
Vi ville kolla hur det stod till på trädfronten efter all blåst. Inget nedblåst hos oss men hos en granne hade ett träd gått av. Ingen större skada skedd som tur var.

På trappen mot sjön var det lä och så skönt i solen.




Hon är en sötnos och en rolig liten hund som är sällskaplig och vill vara med.

På jobbet satt hon som en katt i fönstret.


Eller gosade in sig i filten i soffan när jag fixade med papper.



En eftermiddag var vi ut till Ängsö och gick en långpromenad. Hon gillar såklart att gå i skogen och pinnar på över stock och sten och tyckte det var spännande med hjortarna vi såg på avstånd.
Ganska robust för sin lilla storlek när man är ute och går men också en riktig liten kelgris när man är hemma.



 Ängsö slott utanför Västerås med den fina portalen.





Hon är så tillfreds bara hon får vara med och i närheten
och se vad som händer. 
Ligga i en glipa bredvid mig i fåtöljen eller på stolen bredvid då är hon så nöjd.

G kallar henne för skuggan för hon följer mig så tätt när vi är hemma.

Igår hade jag med henne när jag hälsade på mamma på hennes gruppboende.
Det är ju så lätt att ta med denna lilla hund och hon har varit med dit en gång förut.
De som jobbar där har berättat hur mycket mamma pratat om henne efteråt.

En av de anställda har med sin hund dit ibland. En lugn snäll golden.
Alla kommer ihåg vad han heter. Så nog tillför en hund något annat för många.

Så roligt att se hur mycket en liten hund kan få människor med demenssjukdom 
att lysa upp och bli riktigt intresserade. Någon som knappt brukar prata pratade. 
En dam som är 93 berättade att hon älskade djur och hade själv haft en pekingnes. 
Mamma sa flera gånger att det väl skulle bli svårt för mig att lämna tillbaka henne.
Och det var ju en klarhet! Tur jag träffar lilla Juni snart igen på jobbet.

Det blir tomt efter henne och jag saknar henne har varit så roligt att få ha henne några dagar.
Lånehund passar bäst för oss just nu även om jag någon gång drömmer om en egen.

A home without a dog is just a house.
Ja lite sant är det ju :)


24 februari 2020

Tjejhelg i Norrköping


Förra helgen var jag på tjejhelg i Norrköping. Äntligen hade vi fått till ett datum som passade.
Vi var tre tjejer som ¨sågs. Vi var i Laguna Beach i Kalifornien 1983 och har hållit kontakten sen dess så det är alltid lika kul att ses. Nu var det fem år sen vi sist sågs alla tre.

Cecilia bor i Skåne och var på väg norrut för att hälsa på sin mamma i Eskilstuna. Så vi sågs en bit på vägen i Norrköping. inte så lång resa för oss andra två.  Gick först runt lite på stan och i de gamla delarna runt det som heter Knäppingsborg där tyckte vi nog det var mysigast.  Knäppingsborg kommer av namnet på en vikingaborg som låg på platsen under medeltiden.


Gamla textilindustrikvarter vid Motala ström och det gula huset heter Strykjärnet. Huset liknar ett strykjärn i formen så därav namnet. det är drygt 100 år gammalt och inrymmer nu Arbetets museum.
Vi kikade på en fotoutställning där.



Mina fina vänner Camilla och Cecilia.



Lunch intogs på mysiga Tinas café å sånt i form av en galette med god fyllning.


Så långt var allting frid och fröjd.....

På kvällen hade vi bokat bord på en tapas restaurang.
Efter maten började jag känna mig ruggig och blev dålig så tror faktiskt jag blev matförgiftad.
De andra klarade sig som tur var. Skyndade hem till hotellet och mådde dåligt hela natten och morgonen. Snöpligt och otur! Så det blev en tidigare kväll än planerat.

Hade ju planer att se oss runt lite mer på söndagen också och tåg hem först på eftermiddagen.     
Men det kändes inte som någon bra idé för min del. Så slutade med att min snälla man kom och hämtade oss och det var skönt att landa i sin egen säng. Man blir bra mör efter en sån vända. 
Skulle jobbat på måndagen men det gick ju inte. De andra åkte med till Eskilstuna vi kände oss lite färdiga med Norrköping och hoppas det inte dröjer lika länge tills vi ses nästa gång igen.

Vet inte vad detta var för hus bara att det var belyst på kvällen. Fönstren se så små ut så jag gissar att det är ett ombyggt fängelse eller liknande. Men jag har ingen aning. 


22 februari 2020

Till snön i Norge


Förra veckan fick vi möjligheten att tillbringa några härliga dagar i Norge.
Först en natt på Nesoya utanför Oslo där våra vänner bor.
Vi bjöds på Beer tin chicken första kvällen. Ett kul och för mig nytt sätt att tillaga en hel kyckling. Ursprungligen sätter man en stor kyckling på en öppnad och tvättad burk med öl och kör på grillen eller i ugnen. Nu hade de en specialplåt med en burk som man hällde öl i och satte kycklingen uppepå. Ölen dunstar sen under tillagningen och kycklingen blev väldigt saftig och god.

 Nästa dag åkte vi norrut till vännernas hytta i Tyin.
Tyin/ Filefjell som området heter ligger i Valdres och är väldigt naturskönt.

Man får ställa bilen och åka skoter sista biten vintertid. 
Inte tillåtet med bil fram till stugorna på vintern. 
Så då får man beställa skoter i affären för bagage, gå eller ta skidor.
Det är på gott och ont.
Skönt att slippa se bilar men såklart bekvämt om man kunde få lasta i och ur i alla fall.  
Härligt att få uppleva snö denna vinter som inte är någon vinter hemma hos oss.

Stannade till vid en fiskbutik på vägen upp till Tyin och köpte med oss lite godsaker som 
rökt lax och en god currysill till en lunch. Så fräsch och god fisk.


Ja nog fick vi se snö alltid. En del stugor ligger lite mer utsatt än andra.
I år var det ändå mindre snö än det brukar och det märktes också att det var mer öppet vatten
på sjöarna än vanligt. Brukar vara is så här års.




Vi åkte både lite längd och utför. Hunden Lizzi sprang säkert fyra gånger så långt som vi åkte.
Så välförtjänt vila för henne sen. Så fin och väluppfostrad Irländsk setter.



Jonas och Göran njuter av utsikten och nypistade backar.



Vi hade bättre väder än befarat när vi kollat innan vi åkte. Men första dagen vi åkte i backen blev det helt tjockt och ingen sikt alls. Det gillar inte jag. Jag vill se underlaget. Blir nästan åksjuk när man tappar referenserna. Men sista dagen vi åkte backe var det en fröjd. Dessutom nästan ensamma i backarna och fint nypistad manchester. Underbart!



Sista dagen gick jag och Ninni en promenad och killarna åkte längd med hunden. Ninni inspekterade de fina spåren på nära håll och längtade till hennes brutna arm läkt så hon får åka skidor igen.

Fint på vidderna när solen var på väg ner bakom bergen.


Tog också bil upp och såg på utsikten över Jotunheimen med de höga topparna i bakgrunden.



Vi lagade också en massa god mat i stugan. Stor variation alltifrån grillad korv i de typiska lompe bröden som är gjorda på potatis, pizza med röd rom och västerbottenost. Anka med clementinsås och vi åt även raclette den sista kvällen. Mysig plockmat.



Så spelade vi Rummy. Lite som blandning mellan kortspel och Alfapet. Roligt och det hör lite till när vi ses. Köpte med mig ett Rummy hem för några år sen men nu var det längesen vi spelade.



Ja vintern när den är som bäst snö, skidåkning och stugmys med goda vänner och dessutom en hund som extra bonus.





20 februari 2020

Glädjeämnen!



Igår var det en helt underbar dag. Vårsol och vindstilla!

Vi gick en lång promenad på Björnön. Det gladde mig liksom tre små snödroppar som jag tagit in i vas. De gör sig olika i sol eller mot svart bakgrund. Att känna hopp om livet efter en elak matförgiftning i lördags gladde mig också. Hu så mör man blir efter en sån vända. Men innan den slog till var det en trevlig lördag med tjejträff i Norrköping. Kommer bilder i ett annat inlägg.


Underfrån när de börjar slå ut. Man måste titta noga så man ser hur söta de är.
Det anordnas speciella Snödroppsresor till England. Ja varför inte?


Nu har jag hängt upp de på kroklisten så jag inte ska missa hur snygga de är underifrån. Det ser man knappt när de står ute. Ja jag vet att jag är en blomnörd men man kan också vara glad att man kan glädja sig åt de små sakerna i livet.



Var på vårdplanering för min mamma imorse på hennes gruppboende och gläds åt att hon mår så bra som det går. Hennes epilepsi har inte märkts av på väldigt, väldigt länge. Så äntligen verkar medicinering blivit rätt och fungera som den ska. Så skönt! Anfall är tröttande och det har också hänt att hon ramlat och gjort sig illa när hon fått de.

Något mer ytligt som jag är glad åt är att jag äntligen verkar fått nytt grepp om mitt bildkaos.
Tror jag kommit några steg rätt riktning. Så nu har den stora bildrensningen börjat på allvar.
Kroknade ju helt när det inte funkade som tidigare. Men har fått många bra tips så ska nog komma på banan igen. Det tycker jag är kul för det är ett stort intresse för mig och jag vill kunna göra något av bilderna. 


14 februari 2020

Alla hjärtans


 För lite sen firade vi 26 år tillsammans.
Jag blev överraskad med en bukett rosor, goda hemmagjorda räksmörgåsar och 
bubbel när jag kom hem från jobbet. Det kändes bra!
Sen gick han på hockey :)) 

Några av rosorna var fortfarande så fina när vi åkte till stugan förra helgen.
Så de fick åka med i nedknipsat format. Synd att de skulle stå hemma och vissna.

Ett kronblad på den ena rosen bildade nästan formen av ett hjärta.

Vi var kvar i stugan över måndagen och åkte skidor utför i Romme utanför Borlänge.
En pangdag. Blå himmel och finfina pister. Det var  helt grönt vid sidan av och runt om.
Härligt att kunna leta på lite snö och pricka in sol.
Inga köer sådär en vardag kändes  lyxigt.

Hela stan är förresten full av hjärtan. 
Tycker det ser mysigt ut. det är ju fortfarande mörkt på kvällarna.
Julbelysning i form av hjärtan och mindre hjärtan i träden.
De kan  lika gärna få hänga kvar över alla hjärtans dag.

Ha en fin Alla Hjärtans dag och en trevlig helg! 





08 februari 2020

Mälargös


Köpte så fin gös via den här REKO-ringen jag skrivit om tidigare. Bjöd äldsta sonen på den när han var hemma sist. Ett  "hitte-på-recept" eller en variant på några olika recept blev det.

Så här gjorde jag:

Rostade  först mandelflagor i torr panna, stekte sen kantareller och bacontärningar knapriga.
Panerade de delade gösfiléerna och kryddade med citronpeppar och salt.
La över de i en ugnsfast form och hade  kantareller, bacon och rostad mandel ovanpå.
Så hällde jag på vispgrädde och det fick gå klart i ugnen. Bara kort så det började puttra i grädden och fisken såg klar ut. Serverade med en sallad och ugnsrostade potatisar, palsternacka och morötter och strödde på lite dillvippor på fisken. Supergott om jag får säga det själv. 
Så gott med sältan från baconet till fisken. 

Kul när man får en middag ihop lite då och då. Han var mest hemma för att träffa kompisar förstås.
Och vi hade planerat att åka till stugan så alla var väl nöjda. Solen sken på mina pelargonsticklingar.
Så glad man blir av solsken efter det gråa locket som varit på så länge.



06 februari 2020

Nyanser av grönt


Jag fick ju en stor bukett tulpaner för lite se av våra vänner som var över på middag. 
Så fint med de matchande banden var bara tvungen att lägga de på de krispiga tulpanerna.

Men nu har det hunnit bli februari och det är så mycket ljusare och fågelkvitter hörs.
Glädjefnatt hos  människor och djur. Tulpanerna har vissnat och ersatts av små vårlökar.
Det är mys för liten peng så här års. Och nästa år blommar de vidare i trädgården.