Vi har varit hundvakt några dagar till lilla Juni som är en Affenpinscher på 1,5 år.
Win-win för husse och matte som varit bortresta och för mig som tycker det är toppen att få ha en hund till låns några dagar. Hon har varit hos oss några gånger förut känner sig hemmastadd och är väldigt enkel att ha. Ett underhållande och sällskapligt litet väsen är hon. Man blir glad av henne.
I söndags var hon med oss till stugan en sväng.
Vi ville kolla hur det stod till på trädfronten efter all blåst. Inget nedblåst hos oss men hos en granne hade ett träd gått av. Ingen större skada skedd som tur var.
På trappen mot sjön var det lä och så skönt i solen.
Hon är en sötnos och en rolig liten hund som är sällskaplig och vill vara med.
På jobbet satt hon som en katt i fönstret.
Eller gosade in sig i filten i soffan när jag fixade med papper.
En eftermiddag var vi ut till Ängsö och gick en långpromenad. Hon gillar såklart att gå i skogen och pinnar på över stock och sten och tyckte det var spännande med hjortarna vi såg på avstånd.
Ganska robust för sin lilla storlek när man är ute och går men också en riktig liten kelgris när man är hemma.
Ängsö slott utanför Västerås med den fina portalen.
Hon är så tillfreds bara hon får vara med och i närheten
och se vad som händer.
Ligga i en glipa bredvid mig i fåtöljen eller på stolen bredvid då är hon så nöjd.
G kallar henne för skuggan för hon följer mig så tätt när vi är hemma.
Igår hade jag med henne när jag hälsade på mamma på hennes gruppboende.
Det är ju så lätt att ta med denna lilla hund och hon har varit med dit en gång förut.
De som jobbar där har berättat hur mycket mamma pratat om henne efteråt.
En av de anställda har med sin hund dit ibland. En lugn snäll golden.
Alla kommer ihåg vad han heter. Så nog tillför en hund något annat för många.
Så roligt att se hur mycket en liten hund kan få människor med demenssjukdom
att lysa upp och bli riktigt intresserade. Någon som knappt brukar prata pratade.
En dam som är 93 berättade att hon älskade djur och hade själv haft en pekingnes.
Mamma sa flera gånger att det väl skulle bli svårt för mig att lämna tillbaka henne.
Och det var ju en klarhet! Tur jag träffar lilla Juni snart igen på jobbet.
Det blir tomt efter henne och jag saknar henne har varit så roligt att få ha henne några dagar.
Lånehund passar bäst för oss just nu även om jag någon gång drömmer om en egen.
A home without a dog is just a house.
Ja lite sant är det ju :)