Sista helgen i juni

 En del aktiviteter i helgen. I stugan var det vägföreningsmöte på lördagen.  Innan mötet fixade vi lite arbete vid vår väg. Fyllde vår släpkärra med sly som annars blir liggande efter att Vattenfall sågat ner. Några grusade på lite där det behövdes och trimmade av kanter till diken m m. På kvällen var det sommarfest med vägföreningen. Alla tar med sig egen mat och dryck och festkommittéen hade ordnat såväl tipspromenad som kul femkamp. Vi hade tur med vädret och kunde sitta ute även om det blåste.

Fina hunden Teddy som hör hemma på gården där vi var. Så väluppfostrad.

Vår yngsta son hade ”bokklubben” på besök i stugan. De hade utökats med några respektive sen sist de var i stugan. Så de blev 8 pers med Rikard men bodde i småstugorna och skötte ju sitt. Fina ungdomar och kul att de kommer. De roade sig med lite allt möjligt alltifrån löpning, gympa, korsord, bad och bastu. Lite glad blev jag när jag såg att någon läste Maken av Gun-Britt Sundström. En av få böcker jag läst om. Gillade den när jag var ung. Kanske borde lyssna på den igen. Eller inte?

 

Korsordsklurande. Vi vände på bordet i växthuset så gick det att klämma in sig åtta personer även om två tyckte det blev för varmt.

Vårt hemmagjorda corn hole spel kom till heders på kvällskvisten.

Vi åkte hemåt idag och på vägen hem stannade vi till vid en trädgård utanför Salbohed. Det var ju det trevliga arrangemanget Tusen trädgårdar i hela Sverige idag. 

En Kryddbuske tror jag detta är. Sägs dofta kanel.

Ett upphängt gammalt fönster och en vacker pion på väg att blomma över

Stjärnflocka, en vacker vädd och timjan.

Var hem med våra grejer och tog lite lunch sen åkte vi till fyra trädgårdar runt Västerås också. Behövde ju inte vattna hemma för det skötte regnet om. Vi hade regnkappa / paraply så var mest gympaskorna som blev blöta. 

Så fina kanter runt rabatterna vid en trädgård i Irsta. Den har jag besökt förut men då var inte Göran med.

Inte vad man förväntar sig när man kliver in i en till synes vanlig villaträdgård. Den bjuder på så mycket mer. Bland annat en stor damm med vattenfall. Men de snygga kanterna imponerar nog mest på mig.

I en annan trädgård i samma område var det ett snyggt staket av armeringsjärn som delvis var klätt med humle för att dölja komposten som imponerade. Det var också så fint med det diskreta staketet mot skogen som växter kunde klättra på men också skogen kunde ses igenom. Dessutom höll det hungriga rådjur utanför.

Lite längre mot Enköping låg en stor trädgård där mycket arbete lagts på fina avgränsningar med häckar av olika slag. Imponerande arbete verkligen! En uttjänt hydrofor fungerade som eldningstunna. Bra idé.

Väldigt vackert med kastanjestaketet runt köksträdgården som väl också tjänade sitt syfte mot objudna djur.

Till sist stannade vi till hos Zetterbergs trädgård i Dingtuna. Känner igen Annika sen floristutbildningen och har varit i trädgården förut. Men kul att se hur det ändrar sig. Hon har även keramikverkstad med kurser så visade även sina alster. Hennes man tar vackra foton. Jag fotade mindre än vanligt pga regnet. Tyckte lite synd om de som visade sina trädgårdar. Det är mycket förberedelser och en del har fika, plantförsäljning mm men tror det var rätt välbesökt ändå trots regn. Trädgårdsmänniskor är väl inte så kinkiga och de flesta var väl glada för regnet som behövs. Tycker det är kul med Tusen trädgårdar några idéer och lite inspiration får man alltid med sig. 

Syrendoft, humleblomster och blommande souvenir

Nytillskott i stugan en ädelsyren med blommor som först är rosa sen nästan vita fyllda. Bara namnet på den som inte känns så bra i munnen just nu Beauty of Moscow.

Vi har en stor syren utanför vårt sovrumsfönter i stugan men har även satt fler lite längre bort mot grannen. De börjar också ta sig nu även om det är rätt mager jord.

Bara syrener när rullgardinen åker upp.

Man blir verkligen "klorofylld" nu av allt det gröna. Midsommarblomstren slår snart ut och Humleblomstren. Vi klipper ju inte allt. Det får vara lite vilt med ängsblommor som avlöser vitsippor och liljekonvaljer.

Syns att de är besläktade med de små söta Geum jag har i rabatten hemma. Nejlikrotssläktet.

Mai Tai heter den aprikosa och den hallonröda Flames of Passion. Hållbara i vas är de också.

 

Den ena Kaprifolen ovanför har slagit ut och har nästan samma färger fast i samma blomma.

Lite persika och hallon. 

Vallmo på gång i vallmolådan och den läckra irisen som jag köpte på trädgårdsresa till England för fem år sen. Souvenir av bästa sorten från en innehållsrik resa där Gunnel Carlsson var guide. Extra glad för att den blommar i år igen med sina nästan bruna blommor som sticker upp bredvid vinrankan. När jag köpte den sa de att rötterna behövde "stekas" av solen så den blev planterad vid söderväggen. Verkar fungera.

Precis sett ett program om Meryl Streep - Hollywoods okrönta drottning. Finns på svt play. Hon är en av mina favoriter, så otroligt mångsidig och uttrycksfull skådespelare.

 

Toscana - en trädgårdsresa del 3

Lite fler bilder från trädgårdsresan jag och min kompis Maria gjorde tidigare i höst. En dag var vi lite mer söderut i Toscana och besökte en lite nyare privat trädgård. Parco di Villa Trecci omskriven som lär vara en av de vackrare i Toscana. Trädgården ligger nära staden Montepulciano och stod färdig 2014 men är omgiven av betydligt äldre olivträd bland annat. 

Enorma blomsterbäddar med bland annat Perovskia och Sommarljus. Blir så maffigt när det är i sån mängd. Har köpt frön till Perovskia ska testa att så nästa år. Den är torktålig och blommar sent.

Tror skulpturen i vattnet hette Mötet. 

Mängder av sommarljus. Så vackert!

Vacker utsikt från rosgården och röda näckrosor och ginst tror jag det var vid dammen.

Se stammarna på de gamla olivträden. De blir man ödmjuk inför.

Kanske en liten mus som katten hittade?

Sommarljus och Jätteverbena. Svävande skönhet!  Svårt att göra rättvisa på bild. Jag har bara haft Sommarljus i kruka och då ihop med Chokladblomma.

Blommande rosmarin. En återkommande favorit. Så vacker ljusblå färg.

Utsikt över staden Montepulciano. Dit vi åkte för lunch och lite strövtåg.

Ja oj vad Maria och jag beundrade utsikten överallt. Montepulciano är en liten stad med bara 14 000 invånare men den ligger högt. Vilket fantastiskt landskap!!

Gränderna , teglet så vackert.

Murgröna som klänger  på trappräcket.

Sista stoppet den här dagen var Fattoria del Colle i södra Chianti.  En gård med lång historia från 1600-talet. Det äldsta huset från 1592 byggdes av förfäder till Donatella Cinelli Colombini. Förutom vinodling också grönsaks och kryddträdgård. Väldigt trevlig guide som höll i vinprovningen också. Vi fick bland annat smaka ett Brunellovin. Typiskt för trakten och en lokal klon av druvan Sangiovese och designat för att lagras kan jag läsa mig till.

Io sono Donatella. Jag är Donatella. Kaxig förpackning på det bästa vinet från "the Lady of Brunello herself" Donatella Cinella Colombini.