Vad FÅR ni till middag?

Fåren strövade fritt i Tyin. Mötte några när vi var ute och gick och även precis vid stugan.

När vi var på väg hem från lördagsvandringen var det fårinsamling. Ninni och några väninnor hade varit med på det en gång. Man kan anmäla sig som arbetskraft och får själv en upplevelse.

Denna var precis utanför stugan. Tur att inte Lissie brydde sig om de alls. Hon tyckte de var lite läskiga.

Roligaste fårbilden tog Ninni. Tur att det inte var den kvällen vi åt lamm….

Sen drog de iväg uppåt vägen.

Jag gillar både får och ull. Min sköna hemstickade islandströja kom väl till pass.

Har blivit en till i sommar. Den ska till Tyskland till Henriks flickvän Nathalie. Hon valde färgerna i midsomras. Grundfärgen i det isländska garnet Lettlopi på hennes tröja heter Moor som betyder hed.  Tycker det stämmer bra för den skiftade verkligen som naturen själv beroende på ljus. 

Ibland mer grön, grå eller brun. Hoppas hon kommer gilla den.

 

Samma tröja men i olika ljus. 

 

Tyinstølsnosi

Lite bilder från turen vi gick förra lördagen. Vi vaknade till sol och blå himmel och åkte iväg för att bestiga Tyinstølsnosi som ligger 1386 meter över havet och bjuder på en vidunderlig utsikt.

Så vackert åt alla håll. Ingen jättelång tur men 326 höjdmeter var det. Så glad att det funkar så bra med Görans nya höft. Han tycker det känns bättre att gå i naturen än på asfalt.  

Lite snöfläckar på toppen. En del av topparna runt om såg vi inte allt av för molnen. Men så vackert ändå.

Fruktstund med äpplen från vårt bästa äppelträd hemma. Konstaterade att färgen på Katja-äpplena matchade Ninnis pannband och hennes byxor var samma gröna färg som laven på stenen.

Fler som njuter av utsikten. Lissie och Göran.

Här kommer vi på rad på väg ner. 

Då fick vi se att toppen på Uranostind kikar fram ur molnet. 

God laxsmörgås i solen utanför hytta efter turen.

Ninni och Jonas är riktiga bergsgetter. Så på kvällen blev det en liten tur till rätt ut från hytta.

Här har vi åkt utför när killarna var små . Klippan kallar vi Rikards rock efter att Rikard blev lite överraskad där på vägen ner. Men det gick bra som tur var. 

Ja det var lite upp och ner och över stock och sten på kvällsturen också. Jag hade för mycket kläder på mig. Desto godare smakade lammet som vi fick till middag. Ja vilka härliga dagar vi fick i Norge.

Fredagen den trettonde september

Lite fler bilder från vår tur till Norge. På fredagen startade vi med ett besök vid Borgunds stavkyrka som är en av de äldsta träbyggnaderna i Norge. Den har varit avbildad på både sedlar och frimärken och dateras till sent 1100 tal.

Strax bakom kyrkan började vi sen den dagens vandring. Vi gick en del av Kongeveien. Den första vägen  för häst och vagn mellan Oslo och Bergen över Filefjell. Jättefin tur som startade med riktiga serpentinkurvor, Vindhellavegen.

En del av bilderna har Ninni tagit. 

Vackra vyer och forsande vatten här och var. Tror dock inte att jag velat vara varken häst eller vagnspassagerare. Det var ganska brant på sina ställen så man undrar ju hur det gick till på den tiden när vägen var ny. Dagen efter vi gick här skulle det vara en löptävling här. 

 

Så god mat även denna dag. Till lunch åt vi japanska dumplings Gyozas. Ninni och Jonas var på resa i Japan i våras. På kvällen gjorde vi raclette. Så mysigt och gott. 

 

Till sist som grädde på moset bjöd fredagen den trettonde september på norrsken över Tyin/ Filefjell.

 

Himlen bakom hytta lyste grön. Jag är ju fascinerad av detta fenomen så var kul att se igen. Fredagen den trettonde blev med andra ord en riktig lyckodag.

 

Till fjälls om hösten

 Här blev ett långt uppehåll. Sommaren har varit toppen vi har mest varit i stugan men en tur till Skåne blev det bland annat. Nu går det mot höst. Ibland känns det vemodigt men jag gillar hösten och den senaste veckan har vi varit i Norge och haft härliga vandringsdagar med våra norska vänner. Deras hytta ligger i Tyin-Filefjell. Vi har varit där många gånger vintertid och åkt skidor. Men nu blev vi inviterade att uppleva området på hösten.

Deras hytta ligger så fint i naturen och skyddat från vind. Från sovrummet vi hade hörs älven utanför om man öppnar fönstret. När vi varit där tidigare på vintern fanns ingen vinterväg fram till stugan. Man fick boka skoter från affären för packningen. Men nu finns en ny liten väg. Ninni var lite besviken över att de små björkarna tappat alla blad redan. Förstår att det är ännu vackrare när de lyser gula men tycker det är vackert värre ändå.

Det tar ju en bra stund att köra dit för oss. Men är klart värt resan. Verkligen mysigt att få komma dit på hösten. Vi blev välkomnade med så gott plock och en jättegod kycklingrätt. Så kul att ses igen!

Eld i öppna spisen och fina Irländska settern Lissie gör ingenting sämre.

Otroligt väluppfostrad hund på alla vis. Henne har vi följt sen hon var valp.

Så ombonat i stugan och en bild av den på väggen som Ninnis far har målat på sin tid där.

Första dagen bjöd på lite regn men vi gav oss iväg på en lite kortare tur. Vi åkte till Eidsbugarden som ligger i nationalparken Jotunheimen. Där står en stor stenstaty av Asmund Olavsson Vinje en norsk poet, författare och journalist som levde på 1800 talet och grundade namnet Jotunheimen- Jättarnas hem. Han var också en av initiativtagarna till norska turistföreningen.

Vinjes lilla stuga. Varje år anordnas en musikfestival i Eidsbugarden  - Vinjerocken.

Vi gick en liten tur upp till Reinsdyret - renen som blickar ut över sjön Bygdin. Sen gick vi in på värdshuset och åt våfflor och drack varm choklad. Vädret var ju skiftande med lite regnstänk. Men naturen så vacker liksom husen och det växte fortfarande så mycket blåbär på blåbärsriset.

Grånat trä och gräs på taket. Mums för mina ögon.

Fick nästan lite Lofotenkänsla. Det turkosa vattnet och bergen. Så härligt. Storslagen natur!

Ett glatt gäng är vi!