Kände mig så uppåt här om dagen. Det sista frukostkaffet bildade ett hjärta i botten på koppen och ljuset var tillbaka. Orkidén hade börjat blomma för fullt.
Hälsade på mamma med tulpaner till henne och den fantastiska personalen på hennes demensboende. Hon hade en riktigt bra dag och jag kände mig så glad när jag gick därifrån. Idag fick jag mail om att boendet eventuellt ska avvecklas och det gör mig så frustrerad. Kunde inte de som bor där få sina sista år i lugn och ro. De känner personalen och det är en liten enhet som fungerar så väl. Jag har varit så glad och tacksam att hon hamnade just där från första stund efter allt elände som var under några år innan flytten. Jag tror faktiskt att äldre dementa har behov av ett lugn och inte så många olika personal. Men så kan det såklart inte få fortsätta. Skrota allt som är bra. Ryck upp och splittra. Så mycket hemskheter som pågått med just äldre under den här pandemitiden så borde kanske förnuftet få råda i något enstaka beslut. Har varit rena ättestupan på en del håll. Jag ska inte ta ut detta i förskott. Beslutet är inte taget än så några dagar till hoppas jag att man tänker om.
Så genast blev det lite gråare och dystrare inte bara vädermässigt utan även i sinnet.
Skylten i fönstret som jag passerade när jag promenerade till mammas boende piggar alla fall upp och har bytt till ett nytt uppmuntrande budskap. Tidigare har det bl a stått KRAM och HÅLL UT.
Kanske var bokstaven S slut precis som på skyltningen för dansbanden?
De fick börja skriva med Z istället. Vad gäller dansbanden blev det något som höll i sig.
Vad gäller mig själv tror jag inte någonsin jag kommer uppskatta dansbandsmusik dessvärre.
Förstår varför ditt glada sinne övergick till lite mer dystra. Hoppas innerligt att demensboendet får vara kvar! Tror absolut på mindre enheter. Ja, så hemskt med alla som har avlidit i Covid-19! Vi får verkligen hoppas att det tas krafttag beträffande förbättringar inom äldreomsorgen.
SvaraRaderaJag har också några orkidéer som nu blommar om. Det gör mig glad!:)
Må gott!
Kram Gunilla
Ja så mycket har jag lärt mig om demenssjukdomar under de här åren att jag tror mig veta att det viktigaste är människorna runt den boende och lugn och ro. Varför rasera något som är så bra och rycka upp dessa sköra människor mitt under pandemitid. Det är ett så horribelt dåligt förslag. Det behövs krafttag inom äldrevården det har vi verkligen fått kvitto på nu men gör rätt. Tänk igenom och tänk framför allt på de äldre.
RaderaKram Annika
Hej,
SvaraRaderaFörstår hur du känner dig med äldreboendet, varför lägga ner något som faktiskt fungerar? Min mamma kom till äldreboende i somras efter Coronainfektion som gjorde henne ännu ostadigare och lite förvirrad. Det har i sanning varit och är en tyvärr ganska tråkig erfarenhet med äldreboende för vår del. Jag tycker att det inte är mycket som fungerar på hennes äldreboende trots att det egentligen har gott rykte. Vi har svårt att få till en kontaktperson, det har vi kämpat för i månader, maten är dålig och enformig och personalen växlar hela tiden och är bitvis snäsiga och ohjälpsamma. Hur i hela fridens namn har det kunnat bli så här? Jag förstår att de är extra pressade under den här situationen men äldreboendet har hela tiden trots allt klarat sig utan Corona. Ibland får jag en känsla av att äldrevården inte har prioriterats för att det är en "kvinnofråga" både i form av engagemang från anhöriga och de flesta som bor på äldreboende. Jag får fortsätta kämpa för att min mamma skall få en dräglig situation där. Hon är inte på demensboende. Hoppas det löser sig för din mamma och att kommunen eller vilka det nu är tar sitt förnuft till fånga. Kram
Tack ja jag tror Du förstår, jag lever på hoppet ett slag till. Har mailat till äldrenämnden och vård och omsorgsförvaltningen och även fått återkoppling. Kan inte göra mer just nu. Men tycker det vore ett stort misstag att rycka upp denna sköra grupp med mycket äldre människor. De har en fantastisk personal idag som väl känner både deras behov och historia. Så värdefullt! Jag har tackat min lyckliga stjärna många gånger att mamma hamnade just här. Redan från första stund vid inflytt för drygt fyra år sen åkte mina axlar ner fem centimeter minst. Minnet må svikta på de som är dementa men de känner väldigt väl av stämningar så ett sånt här ställe med stadigvarande personal är guld värt. Jag har också annan erfarenhet av äldrevård som inte var lika imponerande. Blir lite upprörd när jag läser idag i tidningen om ett ungdomsvårdsboende som har 127 fast personal och 40 vikarier på 45 boende. De boende kan antagligen både klara att äta och hygien själva. Kanske är det dags att göra ett skifte snart vad gäller behandling av äldre i jämförelse med kriminella. Ja jag kan bara hoppas på det bästa det har varit alltför många misstag och skandaler med äldre inte minst under pandemin och mycket i Västerås. Rena ättestupan på en del håll! Läkare har inte ens varit på plats utan man har gjort bedömningar per telefon. Många hade säkert kunnat räddas med rätt behandling. Så skönt att din mamma klarade sig igenom Coronainfektionen.
RaderaKram Annika