De blå krukorna

Det var just på Pärlhyacinter jag tänkte när jag först såg de här fina små blå krukorna.

De fanns i den blomsterhandel jag arbetade i som nybliven florist. 

Nu är jag inte kvar i blommornas värld till yrket men en väldigt rolig tid var det som gav mig mycket.

Inte minst fina vänner. 

De blå är faktiskt mina käraste krukor. De är speciella.

En har åkt i golvet men är limmad och får hänga med ett tag till.

Modellen som är större är perfekt till en rosa Mårbacka pelargon. 

   

Under odlingsklockan är det immigt och ärtskotten på gång. 

Tågen går som klockor

Ja jag är för all del ingen expert på tågtrafik. Men det verkar som om schweizarna fått den att fungera.

Deras gamla slogans Der Kluge reist im Zuge - den kloke tar tåget som visar en bild på en avkopplad tidningsläsande person i en fåtölj och en tidtabell eller den tidigare bilden  med Sicher ans Ziel - säker mot målet, som symboliseras av äpplet som den uppdiktade nationalhjälten Wilhelm Tell sköt prick på med sitt armborst. Äpplet som var placerat på hans sons huvud. Båda reklambilderna står sig än idag.

Jag läser i en artikel se länk Schweizarna ursinniga på försenade tåg  Endast 9 av 10 tåg i tid!
I tid är tågen visserligen också i Sverige men det beror lite på vad som räknas med att vara i tid.
I Schweiz är i tid inom 2 minuter. 3 minuter är försenat.
I Sverige är siffran tydligen höjd från 5 minuter till 15 minuter för att räknas som försening.

En viss skillnad. Tror det finns lite att lära av tåglandet framför många andra.
98 %  hinner med sina anslutningar trots små marginaler, berg, snö och kyla.

Som sagt jag är absolut ingen expert men jag tycker det är rackarns trevligt att åka tåg
- när det fungerar. Skulle så gärna vilja att det fungerade bättre här hos oss också.

Vi hade en del packning på sportlovet: 4 x skidor, 4 x pjäxväskor, 4 x resväskor och några mindre ryggsäckar men det gick hur smidigt som helst på tåget mellan Zurich flygplats - Luzern- Engelberg.
                                                                      Tur och retur.

Man ur huse

Redan när vi kom in med tåget från Zurich till Engelberg på sportlovet såg vi plakat överallt. Från balkonger och i skyltfönster. På berget hade man också uppmärksammat henne.  Tjejen som tog delat OS-guld i störtlopp kunde känna sig välkommen hem till byn. Hon delade guldet med slovenskan Tina Maze.
2009 delade hon guldmedalj i världscupen med Anja P. Tycker det är helt osannolikt att man kör på exakt samma lilla hundradel i störtlopp. Men så kan det tydligen vara.

På lördagskvällen var det parad genom byn som gått man ur huse för att hylla henne. 

Flaggor och "bjällror" de senare av modell gigantiska.

(Vi tänkte på innebandypappan R som brukade ha med sig en liknande "bjällra"när det var cup.)

Lokala skidklubben hyllade förstås extra mycket.

Så kom hon då till sist byns stolthet och hennes tränare i rött gissar jag.. 

Vårvindar

Tänk att lite solsken kan ge så mycket energi. Det känns faktiskt som vår nu.
Garderoben blev rensad ( tanken har funnits där som ett tungt ok väldigt länge)
Plötsligt fanns lite ork och lust till det lilla projektet.
Promenad med mannen och varsin dubbel Espresso nere vid hamnen.
Lakan som torkat ute. För det blåste ju en del idag.

Bäst att passa på innan andra vårtecken ger sig tillkänna. Har bunkrat lite till ena sonen idag.
Han brukar känna av björkpollen. Inte läge att hänga ut tvätt när det är som mest pollen.

Rekommenderar Nasaleze istället för nässpray om du är allergisk med irriterande snuva.
Känns som ett naturligare alternativ ett finkornigt cellulosapulver som stoppar snuvan.

Elephant?

Idag var jag på studiebesök med mitt ena jobb. Vi var bl.a på en betongfabrik i Uppsala.

Så nu vet jag t.ex hur tumlaren ser ut där trädgårdsplattor tumlas för

att få ett patinerat utseende och mindre skarpa kanter.

 

Såg den här fina elefanten där  också.

Tänkte att jag kanske skulle se det som ett tecken.

Ett sådant där bra tecken som man kan tolka lite som man vill

(dvs oftast till sin egen fördel) eller bara som en ledtråd i det stora hela. 

Eller bara som en ledtråd att den där ljusgrå tapeten tänkt till arbetsrummet  kanske inte är så tokig. 

 

Den tapetens färg heter just Elephant. 

Arktiska pasteller heter uppslaget i serien Pigment från Boråstapeter.
Det finns väldigt många fina nyanser i serien Pigment tycker jag.

Även om jag inte är helt säker på vilken tapet som ska upp

(rådslag ikväll) så är jag helt säker på vilken som ska ner.

Kombinationen som vi tyckte var så fin 1997....

Terracotta och mörkblått med bård förstås.

 

Ha en skön fredagskväll!

Solsidan

En dag på sportlovet åkte vi skidor i Brunni-området även kallat Engelbergs solsida.
Lite enklare backar men det fanns även en svart backe. De backarna som var längst ner var gröna för där fanns inte längre någon snö så det gick inte att åka skidor ända ner i dalen.
Solen ligger verkligen på där längst ner.



Bara tre i liften eftersom Henrik var sjuk.

Det var så himla skönt i solen vid husväggen på restaurangen. Gamla damer satt där och spelade kort.
Förde poäng på en liten griffeltavla. Många vandrade med snöskor eller åkte kälke.
Verkade som både snöskor och kälkar fanns att hyra.

Det var också väldigt många som flög med skärm med eller utan skidor på. 

Såg en så söt tax och funderade på hur det var att ta sig fram på korta taxben i snön.

Men han satt i husses ryggsäck när de gav sig av efter lunchen.

Bara huvudet stack ut. Så foglig.Taxen såg ut att njuta.

Den fina taxen.

Vi njöt också i fulla drag och det droppade från taken. Härligt!

Snart ska det spira

Har lagt ärtor i blöt för att odla lite ärtskott. Verkar lätt som en plätt. Gott i sallad eller på smörgås. Bara att klippa av och strössla på. Imorgon sätter jag de i lite jord. Blir lite vår inomhus när de kikar upp.  Men vad heter de egentligen? Ser att jag skriver ärtor men det står ärter på paketet. Vad säger Språknämnden om:  Ärtor eller ärter? 

Mameluckerna var på

Jag tycker om att åka skidor. Särskilt mycket tycker jag om att åka skidor nedför och särskilt mycket när solen skiner och det är vindstilla. Det är verkligen kalas! Nu lyckades vi för en gångs skull pricka in de där dagarna när solen sken från en blå himmel och det var lagom kallt och nästan helt vindstilla. I fem dagar!

Flera kilometerlånga pister av gnistrande snö. Helt ljuvligt! Inte mycket mer att önska då, möjligen att äldste sonen sluppit bli magsjuk och därmed missade tre av fem dagars fin skidåkning. Enda minuset under veckan.
Tyckte verkligen synd om honom. Han som glatt sig så.

Mannen susar förbi.

Alla fyra på plats den första skiddagen i Engelberg. Paus i solen på Alpstubli.

Tiden går

Jag fick komma tillbaka till klockornas land på sportlovet. Det var längesen jag var där.
Mycket har jag glömt men mycket kommer jag ihåg. Nu fick jag den ena aha-upplevelsen efter den andra.
Inte minst vad gäller språket!! Schweizertyska är verkligen något helt annat än vanlig tyska.
Jag bodde ett år i Schweiz i Zurich närmare bestämt efter studenten 81-82. Så nu var det väldigt kul att få återvända till detta fina lilla land med familjen. Såg roliga vykort med lokala uttryck. Luegemol Karten
Luegemol skulle på tyska bli  Schau doch mal ungefär titta här / kolla in. Självklart eller hur?

 Ett rostigt gökur skulle jag kunna tänka mig på väggen med galande pippi och allt.

 

Eller den i mitten av de här skulle passat mig.

Uf wiederluege mitenand!

Vilken trafik!

Fortsätter på vår höstlovsresa. Yngste sonen ville så gärna se Hollywoodskylten. Så vi började tråckla oss fram i trafiken. Helt galet vilken trafik! En vanlig tisdagseftermiddag! Skylten såg vi men det tog sin lilla tid att komma lite närmare.

Vi körde väl fram och tillbaka på Sunset Boulevard några gånger för äldste sonen ville se skymten av några legendariska rockklubbar från 80-talet. Vi åkte förbi The Chinese Theatre men nöjde oss med att se stjärnorna i trottoaren från bilfönstret. Så mycket turister. Kändes inte helt ok att lämna en fullpackad bil var som helst heller.

Så såg vi den då till slut skylten. Närmare än så kom vi inte. Men det gjorde inte så mycket tror jag.

Vid det laget var vi alla rätt nöjda på trafiken. Los Angeles är så otroligt vidsträckt. Ingen kärna direkt.
Tror vi  bara körde 25 mil den här tisdagen men vi satt nog tio timmar i bilen. Ja några stopp inräknade förstås men det kändes verkligen som en heldag i trafiken.

Jag kände mig väldigt glad när jag sent på kvällen kunde skicka iväg den här bilden till min vän Cecilia som tipsat oss om hotell i närheten av Laguna Beach. Resans stora mål särskilt för mig. Mer om Laguna Beach längre fram. Mycket mer för det stället har en väldigt speciell plats i mitt hjärta.

Några strandhugg innan vi började leta efter skylten

Solen strålade, havet glittrade och vi stannade till i Malibu och Venice.