Kul bara det och kul att göra nya bekantskaper i de andra som var där. Dessutom kunde ett stort trädgårdsintresse tydligt anas. Vi gick en liten runda i kvarteret efter maten och spanade in i gamla trädgårdar och tittade på utsikten från vad som sägs vara staden högst belägna punkt. Så kul också att få gå runt i deras trädgård och se så fint det blivit på de år de bott där och så blev jag lite kär i Martin.
Ja Martin Frobisher alltså. En rosa buskros som härstammar från Canada har jag googlat mig till nu.
Läser bara bra saker om Martin.Lärde mig också att namnet kommer från en brittisk sjöfarare som levde på 1500-talet med siktet inställt på Canada. Sir Martin Frobisher. Manlär sig hela tiden.
För jag har såklart de positiva glasögonen på mig och fokuserar på det jag vill läsa i sammanhanget såsom att Martin är: Tålig, frisk, anspråkslös, har riklig blomning och lång blomningstid.... etc.
Frågan är bara var Martin ska stå..... Det är lite fullt i vår trädgård.
Men Canada borde väl betyda ganska härdig. Kanske om vi fäller granen som ändå börjar bli för stor utanför köksfönstret i stugan och ersätter den med Martin? Tänk så trevligt det skulle vara att kika på istället.
Martin doftar gott också. Fin till snitt också. Annat än en grankvist.
Tål helt klart att tänkas ett par varv till på och sen få mannen att tycka det är en lika bra idé.
Det sistnämnda har jag redan börjat jobba så smått på. Låter som han är med på tåget :=)
Åtminstone i fantasin.
Den lilla minipenséen är också ganska översållad av blommor just nu.
Som en kudde.
Det låter som Martin redan flyttat hem till dej.... Klart det finns plats för en stilig kille!
SvaraRaderaVilka fantastiska penséer du har i dina krukor! Mina börjar bli gängliga och tråkiga nu...
Ha en fin dag!
Annica
De små minipenséerna som var ynkliga från början är som bäst nu.
RaderaBrukar ju kunna hålla till midsommar.
Må så gott!
Annika
Satte min första summer Snow i höstas och är sååå spänd på hur den kommer att utvecklas. Har misslyckats flera gånger tidigare med Klematis, så det blir att hålla tummarna.
SvaraRaderaFörstår att det MÅSte kännas trist att en gammal tradition av shopping går i graven. Tyvärr är det inte lätt för de små företagarna att få ihop det, fast det kommer "tjejligor" och shoppar då och då ;=)
Mvh
Iren