Roadtrip, dag 2

Lite fler bilder från vår lilla roadtrip. Efter att ha vaknat upp i Västervik och ätit en god frukost fortsatte vi söderut mot Kalmar. Först svängde vi över bron till Öland en kortis. Det såg så torrt ut i det tunna jordlagret framför slottsruinen och lite överallt.

Vi stannade till i hamnen vid Stora Rör och tog en kaffe och en väldigt god kardemummabulle på Mormors stenugnsbageri och kaffestuga.

Svalorna i hamnen flög lågt och det var lite disigt man kunde bara skymta bron.

Solen och vindarnas ö så en väderkvarn måste ju fotas. Ett tag sen var på Öland men ändå i nutid. Föredrar Öland i icke värsta semestertid måste jag säga. Nu kändes det helt ok men mitt i juli vill jag inte vara där. 

Har fina minnen av turer till Öland runt Kristi Himmelsfärdshelgen med alla blå- och vitsippor i slottsskogen och även promenader på öde stränder i början av hösten under den tid jag bodde i Kalmar och det hände att vi åkte över bron mer ofta. En klasskamrat bodde i Borgholm och vi blev en trio som umgicks rätt mycket. Tågluffade bland annat till Skottland och gjorde vår uppsats ihop. 

Hade jag haft bättre koll skulle vi nog stannat till vid Solliden och tittat på växthusutställningen Inglasat 2.0 men det blev inte nu. Så glad att det fanns fina bilder att se på fina Hwit blogg som du ser i min blogglista.. Där läste jag tidigare om de fina sandskulpturerna vid Kalmar Slott. Så de kikade vi alla fall på när vi gick en runda runt slottet i sommarvärmen. Så kul när man får bra tips på saker att se och göra.

En del hade väl rasat lite av väder och vind men det mesta var bestående och kul att se.

Kalmar slott ser ju ut som ett riktigt slott och är vackert tycker jag. Minns hur jag och min bästa kompis och klasskamrat Therese stod på borggården och intervjuade turister som en del i ett sommarjobb vi hade. Det pågår en utställning om Ester Blenda som beskrivs som en äventyrlig stjärnreporter och wallraffande piga bland annat. Långt före sin tid med andra ord.  Jag rekommenderar boken Ett jävla solsken av Fatima Bremmer. Nu var det så vackert väder så vi ville vara utomhus och hoppade över utställningen. Den pågår till november.

Strosade istället runt lite i stan och förbi Kalmarsund Hotell där jag hade ett annat av mina sommarjobb när jag pluggade turism i Kalmar i mitten av 80-talet. Det var sig likt. Liksom de små Tripp-trapp-trull husen bredvid. Även Holmgrens konditori där en och annan lördagsfika intogs. Ett annat favoritfik var annars Ekelunds konditori som låg närmare skolan och som hade som specialitet vaniljbullar som jag minns det. 

Åkte vidare till Karlskrona där vi skulle sova en natt innan det var dags att dela upp sig. Jag skulle sen på tjejhelg i Åhus och Göran skulle spela golf. Alla nöjda med upplägget med andra ord. Riktigt varm fin kväll i Karlskrona så härligt att kunna gå ute och sitta och äta klädd i bara en sommarklänning eller shorts sent på kvällen. Satt ute och såg solen gick ner. Jag åt en god räklåda som egentligen var en förrätt med färska och rökta räkor.

Rosa himmel bakom båten som heter Axel.

Innan jag somnade den kvällen låg jag och bläddrade i några turistbroschyrer och hittade ett recept på en sås som nog passar till andra fiskar än abborre också. Mina egna purjolökar i landet ser ännu ut som tandpetare men de kanske sätter fart innan kylan kommer vem vet.

I rätt sällskap så

 Några Dahlior fick följa med hem från landet igår. Det ska komma en del regn så lika bra att knipsa lite. De blir inte så fina om det kommer mycket regn. Egentligen har dessa den färg som jag är minst förtjust i av de Dahlior jag har och som också tagit över i rabatten. De ljusa har försvunnit. Men allt är förlåtet. I rätt sällskap är de riktgt fina. Som ihop med kvistar med bär från fläderbusken jag fick för tio år sen. Den är nu ett stort träd och det är lyxigt att kunna knipsa både egna blommor och bär.

Känns lite sensommar och höststart med lite dovare färger. Men ska nog ge bort några knölar och skaffa några nya ljusare till nästa år. Cerise och orange var aldrig tanken från början. Men så är det spännande med trädgård också för man vet aldrig riktigt hur det blir. 

Läste att man kan torka Dahlior i kattsand. Kanske kul att prova. Ja mycket Dahlior blir det alla fall. Lätt att bli lite besatt. Får göra en egen etikett för Dahlior för tror inte mitt intresse kommer avta närmsta tiden. Snarare ökar det ju mer man håller på praktiskt och även läser. Som med de flesta intressen och hobbyer.

Rätt sällskap gäller kanske för oss människor också. I sällskap där man trivs som bäst blommar man ut och känner sig som en bättre version av sig själv, i andra sällskap försvinner man helt och blir en blyg viol eller dahliaknopp som på bilden nedan. Så är det alla fall för mig.

Roadtrip, dag 1

För drygt en vecka sen for vi iväg på en liten tur neråt mot Skåne. Jag skulle på tjejhelg hos Lena i Åhus. Förra året följde Göran med och vi gjorde lite mer av själva helgen genom att stretcha den lite i var ände. Under själva helgen spelade han golf med våra kära vänner Cecilia och Carsten. Så det blev en favorit i repris i år igen. Kom iväg efter frukost och hade kaffe och äggmackor med oss. De åt vi vid Fyrudden som ligger vid Gryts skärgård.

Först hade vi stannat till i Valdemarsvik. Eller allra först blev det en u-sväng i Söderköping för jag fick syn på Nammi en lakritsbutik. Nammi betyder godis på isländska. Så tänkte att ett litet inköp till tjejhelgens traditionella spelkväll kunde passa bra. Den isländska lakritsen Djupúr är väldigt god. 

Nåja stoppet blev kort även om Söderköping också är väldigt trevligt och vi for vidare till Valdemarsvik.  Där finns ett rosarium men de flesta rosor hade blommat över. Precis bredvid låg turistbyrån och även en utställning över fotbollspelaren Nils Liedholm som skulle fyllt 100 år i höst. En av spelarna i den kända svenska trion Gre-No-Li. Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm som spelade några år för AC Milan. Trion splittrades men Liedholm spelade för AC Milan resten av sin aktiva karriär till 1961. Därefter följde många tränaruppdrag. Han blev Italien trogen och etablerade sig som vinproducent och drev en egen vingård I Italien.

Vi fortsatte sen ner till Västervik och vi lyssnade på ett av de i mitt tycke mest intressanta Sommarprogram. Men vi kan ju vara lite subjektiva. Sonen till Jacques Mwepo spelade fotboll med vår äldste son och de gick även i skolan ihop en tid. Väldigt intressant resa att få följa med på genom att lyssna på programmet alla fall. Dessutom passade att lyssna på honom då vi skulle bo på Västerviks gamla fängelse den natten.

I Häleriet såldes lite pryttlar några grejer tillverkade inom murarna så att säga. Made in Jail.

Förutom en hel del historier om fångar som suttit på fängelset fanns en liten parlör. Min släkt kommer från Östergötland så mycket känner jag igen.

Längesen jag var i Västervik. När jag och min kompis Therese läste turismlinjen i Kalmar var ett av våra sommarjobb att åka runt i hela Kalmar län och intervjua turister under tre olika perioder under sommaren. Då var vi bl a i Västervik och på visfestivalen. Sen minns jag att vi singlade slant om vem som skulle köra på hyrbilen på färjan mellan Oskarshamn och Byxelkrok på Öland. För det var ingen av oss så sugen på då. Men det gick ju bra det med.

Promenerade runt lite runt hamnen och vid slottsruinen och kikade lite vid på Slottsholmen som öppnade för några år sen. Björn Ulveaus  hotell och restaurang. Han växte ju upp i Västervik.

Så mysig och varm kväll. Vi åt nere vid hamnen. Under tre år 2019-2021 var det ett gatukonstprojekt i Västervik. BANK!Västervik Street Art Festival och elskåpet nedan härrör från det. därav namnet kanske? Konstnärer från hela världen deltog.

På väg tillbaka till hotellet gick vi vid de gamla Båtsmanstugorna som är från 1700-talet och hamnade på en konsert på Båtmansgränd. Så mysigt att sitta en stund ute och lyssna på musik när det var en så varm fin kväll. 

En igelkott som speglade sig. Har inte sett en levande igelkott på jättelänge. Dessvärre överkörda emellanåt. Blev däremot biten av en när jag var liten. För att jag klappade den på nosen. Så fick ju skylla mig själv. När jag drog undan fingret hängde den kvar så det gjorde rätt ont och det var klappat och klart sen så att säga. Gjorde inte om det. Tyckte nog att den såg så gullig ut bara.

Ett stort persikoträd i en av trädgårdarna vid Båtsmansgränd. Så fina frukter.

Sen var det dags att gå till sängs på Fängelset.

Glad att vi bodde i ett f d besöksrum som var som ett ordinärt dubbelrum och inte en trång cell som Kenta Kofot hade. 

Ny dag nya möjligheter och strålande blå himmel från frukstmatsalen. Vi fortsätter lite söderut men det får bli ett nytt inlägg. Finns så mycket att se och göra i vårt avlånga land.