Fredagen den trettonde blev en lyckodag

Datumet till trots blev det en väldigt trevlig dag i fredags. En sådan dag som man lever länge på.

Fick en heldag i Stockholm tillsammans min f d arbetskamrat sen tiden inom hotell och konferens.
Alltid sååå inspirerande att träffa Viveka. Energisk som få, alltid full fart och en massa idéer.
Jag tror faktiskt inte jag känner någon som är mer aktiv.
Efter en syrefattig vecka fylld av siffror kändes det så välkommet med denna sedan länge inplanerade dag.
Njöt extra mycket.

Tänkaren av Auguste Rodin vid Waldemarsudde

Vi började med en tur till trädgården vid Waldemarsudde, fortsatte till Rosendals trädgård och

åt god vegetarisk lunch och njöt i största allmänhet.

  Skulle inte säga nej till det betongbordet. Fönstret var också kul.

 Läcker tistel och de sötaste enkla rosor som alltid får mig att önska 

att jag var en hejare på akvarellmålning. Då skulle jag måla rosor...
Nu är jag ingen hejare på det. Jag har försökt, så fotar istället...

Så prickade vi av Sinnenas trädgård som jag läst om men aldrig besökt. 

Blev lämpligt nog påmind av vännen Eivor kvällen innan.
Sinnenas trädgård ligger vid Vasaparken nära Bonnierhuset.

Trädgården vid Sabbatsberg är tänkt som en oas för alla sinnen och ska vara tillgänglig för äldre med

till exempel demenshandikapp framkomlig med  rullatorer, rullstolar med upphöjda rabatter att sitta eller även ligga intill på utrullad säng. Även hemlika miljöer med till exempel tvätt på tork finns där.
Jag tycker det känns som ett väldigt fint  och viktigt projekt med trädgården i vården.
Ibland minns kanske kroppen mer än hjärnan. Minnen som väcks med dofter, smaker, synintryck,
känseln av en gräsmatta mot en bar fot, ljudet av tvätt som fladdrar.

 

Det finns en fin bok om Sinnenas trädgård av Yvonne Westerberg som jag och kollega Maria kikade lite i för inspiration när vi gjorde vårt växtförslag( även om det inte riktade sig till samma målgrupp som ovan)
 med fokus på just växter för alla sinnen till takterrassen på Residens Mälaren i Västerås som vi sedan också fick plantera för några år sedan.  Där har vi tänkt på växter för våra olika sinnen.Takterrassen ligger mellan två  nybyggda huskroppar med lägenheter som har utsikt över Mälaren. 

Tror det blir bra bara det får lite tid att växa till sig. 

Besökte även Galleri TU på Kungsholmen i fredags efter tips från Iren med fina bloggen 

Palazzi design och interiör. Namnet på utställningen Tanter och elefanter kändes passande. Även om det för tillfället gått lite i stå i "elefantrummet" här hemma av olika anledningar.
Kul bilder i kombinerad teknik. Foto och broderi kryddat med mycket humor.
Klart värt ett besök. Utställningen slutade igår så hann med det ganska precis.
 

Fastnade för den här lille trubbnosige i slips som ser lyckan sväva förbi som ett knippe ballonger.

Skrattade också åt bilden av en cirkusprinsessa som balanserade på "den sura elefanten", 

för elefanten såg verkligen sur ut. Man kan ju tänka sig att det emellanåt är surt att vara  cirkuselefant. Särskilt med en tant på ryggen.

Avslutningsvis besökte vi In the Mood på Söder  och Fat Cat House and Garden som också ligger på Renstiernas gata 14 respektive 24. Jag har skrivit om de förut och jag har svårt att komma tomhänt därifrån....favoriter. Köpte fina pinnar att ha i trädgården med vallmokapslar på.  De är på plats nu!

P I O N E R A R

Pionerar

Det är väl det man gör när man som jag smyger omkring med kameran i trädgården och plåtar pioner.

En del utslagna andra fortfarande i knopp. Olika rosa nyanser. En kom hit ihop med en rabarber vi fick.
Jag sa bara: Välkommen! Den verkar trivas även om den känns lite malpacerad bland just rabarber och potatisar.
Kanske får bli en flytt framöver?

Den ljust rosa är fin ihop med lammöronen.

  Huller om buller i den här rabatten. Som det kan bli när man blir för plottrig och

    ha-galen   på plantskolan..... Pioner som sällskapar med akleja och stjärnflocka bland annat.

                    Lycka kan vara att ta in några kvistar och njuta av i vas. Alla fall för mig.

Bärnstensvippa

Ibland slumpar sig saker så man tror att det är meningen....

Jag tror att det var meningen att jag skulle springa på just en Bärnstensvippa i lördags.
Så nu har hon flyttat hem till oss och är så läcker men också så skir att det är svårt att göra henne rättvisa på bild. Om det nu är en hon man kan inte så noga veta. En snygging i alla fall.

 För lite sedan lånade jag en bok som heter Trädgård i kruka se tidigare inlägg här : 

Trädgårdsmåndag då fastnade jag för det här uppslaget i boken:

Text  från boken Trädgård i kruka 

Bild från boken Trädgård i kruka

 Tänkte att den där Bärnstensvippan ska jag hålla utkik efter. Kände inte till den alls.

I lördagsmorse frågade min stuggranne om jag ville göra henne sällskap till närbelägna Björsbo Trädgård.

Såklart jag ville och där snubblade jag över Bärnstensvippan så då var det väl meningen att den skulle med hem. Håller med om att de små knopparna ser ut som rosépeppar innan de slår ut i rosa blom.

Bladen är ljust gröna och tydligen ätbara enligt boken. Men jag låter de nog vara.     

Bladen har faktiskt samma gröna färg som sockblommans blad bakom (och ogräset i skarvarna för all del) 

Men man kan ju strunta i ogräset och kolla in Buxbomens nya frissa istället. Den är jag nöjd med. 

Less is more

 

I det här fallet bara några grässtrån i den roliga vasen

som är så lätt att variera.

Ibland får den vasen mig visserligen att tänka på någon slags

dammsugare ur barnprogrammet Teletubbies som gick på tv runt år 2000.

Eller påminner den kanske om något som lever på havets botten.

Havsanemoner kanske de heter. Spelar ingen roll, jag gillar vasen.

Vilda planer

I lördags var vi på en så trevlig middag. Bjudna i alla hast till gamla kompisar som vi ej sett på länge.
Kul bara det och kul att göra nya bekantskaper i de andra som var där. Dessutom kunde ett stort trädgårdsintresse tydligt anas. Vi gick en liten runda i kvarteret efter maten och spanade in i gamla trädgårdar och tittade på utsikten från vad som sägs vara staden högst belägna punkt. Så kul också att få gå runt i deras trädgård och se så fint det blivit på de år de bott där och så blev jag lite kär i Martin.

Ja Martin Frobisher alltså. En rosa buskros som härstammar från Canada har jag googlat mig till nu.
Läser bara bra saker om Martin.Lärde mig också att namnet kommer från en brittisk sjöfarare som levde på 1500-talet med siktet inställt på Canada. Sir Martin Frobisher. Manlär sig hela tiden.
 För jag har såklart de positiva glasögonen på mig och fokuserar på det jag vill läsa i sammanhanget såsom att Martin är:  Tålig, frisk, anspråkslös, har riklig blomning och lång blomningstid.... etc.

Frågan är bara var Martin ska stå..... Det är lite fullt i vår trädgård.
Men Canada borde väl betyda ganska härdig. Kanske om vi fäller granen som ändå börjar bli för stor utanför köksfönstret i stugan och ersätter den med Martin? Tänk så trevligt det skulle vara att kika på istället.
Martin doftar gott också. Fin till snitt också. Annat än en grankvist.
Tål helt klart att tänkas ett par varv till på och sen få mannen att tycka det är en lika bra idé.
Det sistnämnda har jag redan börjat jobba så smått på. Låter som han är med på tåget :=)

Tills dess får mina penséer flytta till landet och lysa upp lite där bredvid granen. Och när de lyste så fint så kom jag på att en ljus clematis till exempel min favorit Summer Snow skulle göra sig fint på garageväggen bakom. Summer snow är inte heller så kinkig, klarar ju nästan allt. Precis som Martin blommar den länge och översållande mycket. Bara upp med ett rostigt armeringsnät på väggen så är ju det nästan klart.Eller?
                                                              Åtminstone i fantasin.

Den lilla minipenséen är också ganska översållad av blommor just nu.

Som en kudde.

   

Måsen

Både trist och roligt på samma gång. Det här med Måsen.

Under vår tjejhelg i Åhus i slutet av maj tjatades det en del om Måsen.

Jag tjatade vidare i det här inlägget Ibland MÅS det alldeles förträffligt

Det hela handlar om Butik Måsen i Åhus som  nu tyvärr har upphört. Ett besök där har liksom alltid ingått i paketet när vi är i Åhus. Vi är nog många som kommer att sakna Måsen. Men nu har de stängt och jag kan säga att vi gjorde vårt bästa för att hjälpa till att stänga Måsen. Det sista som inhandlades var delar av inredningen.
Tur att jag åkte tåg så jag inte fick med mig några trälådor....

Låter som vi var på plundrarstråt men riktigt så var det inte. Men några påsar var blev det såklart när de sålde ut det sista för 70 % av ursprungspriset och ännu mindre ju närmare stängningsdags.

Här gällde det att hänga på låset. Det sista som inhandlades var delar av inredningen.

En glass på torget i Åhus hör också till.

Ny smak för året. Visst de att jag skulle komma?

När en kula ser ut som nedan är det väldigt bra att man kan få en kula delad på två smaker.

 Lite loppis hör också alltid till i Åhus. Jag gillar rödrosa porslin och drömmer om små efterrättstallrikar/skålar i just den här färgen som det ska serveras jordgubbar på. 

Den här var dessvärre lite väl stött och trasig.
Men någon gång ska jag hitta de.

Specialskyltat för min kompis Lena? Hon har orange som signum.

Butik Åh så fin var ny för i år.

 Liksom minst en morgonpromenad vid havet hör till. 

De utblommade backsipporna är väl oemotståndliga.

Ett besök av grannkatten Svante med de speciella ögonen hör också till. 

Vi glömmer helt att det var samme katt som nyligen hängde "krokig arm" 

för att försöka komma åt blåmesarna i holken.

Sönerna plus några av deras kompisar inledde nu i helgen sitt sommarlov med att övernatta under bar himmel på en ö utanför vår stuga i södra Dalarna. Middagen bestod av en abborre som sex killar skulle dela på.

Man kan nog säga att de också fick sin dos av Måsar. 

För måsarna på ön var nog bara tysta ungefär en timme runt 01-02.  

Men säkert minnesvärt det också : =)

Korta veckor

Korta veckor och långa helger. Inte så dumt. Önskar Dig en skön helg och en fin Nationaldag.

Aklejan känns lite gammaldags och är fin även bakifrån.

Kunde hänga några syrenblommor om halsen på min brorsdotter som tog studenten igår. 

Men den ena syrenen är överblommad nu. 

Fler än jag som gillar pioner. Myrorna till exempel. Kanske slår pionerna ut under helgen.

Spänningen är oliiidlig  :=)  

 Trevlig helg!

Snart sommarlov och ett salladsrecept

Inte långt kvar till sommarlov nu. Sönerna slutar skolan imorgon.
På torsdag är det studenterna som springer ut. Jag hoppas så att det blir fint väder.
Håller tummarna för att solen skiner på min brorsdotter och alla andra som tar studenten.
Just nu öser regnet ner så hoppas det har regnat klart tills dess.

Fetaost, soltorkade tomater, oliver, ruccola....

Här kommer ett receptet på en god sallad vi bjöds på i Åhus med en god basilikadressing.
Klicka på länken: Sommarsallad med basilikacréme

Kanske kan vara bra att ta till ifall det är fler än jag som kommer att sakna skolmaten.....
(den meningen trodde jag kanske inte att jag skulle yppa i första taget när jag själv gick i skolan,
men med två alltid hungriga söner så får den en helt annan betydelse)

Korven tillsatt 

I receptet är det grillad valfri korv som tillsätts och surdegsbröd. Går lika bra att steka förstås och brödet är ju gott bredvid också.
Mannen hade fått en massa goda italienska korvar av ölkorvstyp i födelsedagspresent som vi slantade ner som de var när vi gjorde salladen här hemma. Gott med lite starkt och salt när det är varmt.
Jag tror att de korvarna kom härifrån: Gattimondo som drivs av en god vän till min bror och det var en väldigt bra present med ett gäng starka goda korvar. Har tidigare köpt en ljuvlig parmesankräm från Roberto på Gattimondo.

En annan god basilikaröra gjord på keso fick vi hos Agnetha och pappa i söndags.
Blir också en favorit i sommar. Den blir lite fastare i konsistensen och lite grönare än den i receptet ovan. Men båda är jättegoda och passar till det mesta.

Basilika- och fetaostkräm

150 g fetaost (äkta av fårost)

1/2 burk keso

2 msk olivolja

1 kruka basilika

1 nypa salt

1-2 pressade vitlöksklyftor (jag hade två)

Kör i mixer tills det blir en jämn, fin massa.

Levnadsglad

För ungefär tolv år sedan vet jag att jag skickade in en fråga till odla.nu angående vår Kornell som såg lite vissen ut efter att vi möblerat om i trädgården och flyttat bland annat Kornellen för att få lite insynsskydd.

Min fråga var: Skulle Kornellen tänkas överleva vår burdusa hantering?
Jag fick svaret vattna, vattna och vattna. Det gjorde jag och var så nöjd över hur den bara levde på
och tog sig. Idag kan jag se framför mig hur de som svarade  fick bita sig i läppen för att inte brisera ut i gapskratt. Skulle den överleva?? Vilken fråga!

Kornellen har inga planer på att inte överleva kan jag säga efter att ha gått en liten match med den idag. Kornellen har snarare planer på att bli lika stor som ekarna i skogen eller popplarna här bredvid. Och jag har inte hängt med alls. I vanlig ordning. Nu är den en riktig Monsterkornell det måste bara ha hänt medan jag stått vid sidan av fotbollsplaner under några år eller så växer den på nätterna.

Man skulle kunna tro att den är gödslad med elitskit ( Bosse Rappnes skämt om hästdynga från Solvalla)
det är den inte. Kornellen är bara ovanligt levnadsglad. Jag gillar den fortfarande men skulle gilla den mer om den var lite mindre. Minsta gren som ligger mot marken slår rot som om den garderar sig för svårare tider.

Just nu kan vi ju inte ta ner den för nu är den ju som finast ändå. Kanske till hösten. Förra året tror jag vi sa ja men kanske till våren att vi ska ta ner Monsterkornellen och nu är det sommar igen.
Man kan inte annat än säga att Kornellen tog sin uppgift som insynsskydd på djupaste allvar i alla fall.