Carlsson på Kajen

I lördags var jag ju på fotopromenad.

Förstod genast att det skulle bli en bra dag med den trevliga starten hos Carlsson på Kajen.

Mysigt ställe som jag faktiskt inte gästat förut bara cyklat förbi utanför

på väg till annat. I somras var det trubadur på onsdagar tror jag och säkert härligt folkliv.

Det bjöds på gott kaffe och smörgås. Men jag kom ju precis från frukosten så väntade med kaffet till efter promenaden. Smakade fint då. Massor av roliga och udda saker att titta på och kaffet serverades i fina gamla koppar. Jag kommer tillbaka hit såklart. Gärna en varm sommarkväll.

Tyckte det var jättemysigt!

 

 

Knips, knips

 

När såg du en ölburkspyramid senast?

Inte på den här sidan 1980 gissar jag.

 

 

 

Gissar att detta var tidigare biljettpriserna för fina gamla färjan som går till Elba.

Ön som jag har en hel del minnen ifrån.

Inte minst Elbafesten inför studenten som var tradition

men också badturer och räkaftnar.

 

 

Den går fortfarande och ser ut som en riktigt färja tycker jag.

Äntligen börjar Västerås kunna göra skäl för namnet Mälarstaden.

Det har verkligen hänt mycket nere vid vattnet de senaste åren.

 

 

Nyckeln för att pudra näsan hos Carlsson springer inte sin väg i första taget med den nyckelringen.

Smart!

 

 

 

 

 

 

Jag ser rött

Men jag ser rött i positiv bemärkelse.

 

Var tvungen att ta några bilder lite snabbt i trädgården när jag kom hem idag.

Små röda japanska lönnar lyser som smycken.

Benveden är karmosinröd och mitt i allt några röda smultron.

 

Min nya Rudbeckia Cherry Brandy blommar fortfarande i mörkrött.

Den lilla häxalen börjar bli orange och nävornas blad antar höstfärg.

 

Som grädde på moset blev det ju varmt igen.

Jag passar på att njuta av hösten och färgerna.

 

 

 

Fotopromenad

I lördags var jag med på en fotopromenad som anordnades av Mälardalens fotogrupp.
Om jag inte förstått helt fel så var detta ett arrangemang som pågick på många håll och kanter just i lördags. Västerås hade flest deltagare i Sverige med 33 promenerande. Kul var det. Så roligt att se hur 33 personer som går samma promenad ändå hittar så många olika motiv och vinklar på sina bilder.

Här kommer några av mina bilder. En salig blandning av allt möjligt som man kan råka på i sin egen stad under 3 km promenad en lördagsförmiddag. Färg och svartvitt, byggnader, blommor, symboler,  skyltar, detaljer och vyer huller om buller.

Det som är bra med en sådan här promenad är att man plötsligt ser på sin stad med lite andra ögon. Turist på hemmaplan. Jag har förstås en hel drös med bilder. Så det räcker till flera inlägg längre fram. Kom på mig själv med att rikta kameran ganska högt på flertalet bilder under den här promenaden. Jag brukar ju förr krypa omkring bland blommor och blad.
Om du vill se alla bilder som hittills laddats upp från promenaden så finns de här:

Fotopromenad i Västerås

 

Det enda som var negativt med promenaden var att jag hade för lite kläder på mig för en gångs skull.
En mössa hade inte suttit i vägen alls, det blåste nere vid hamnen. Och kanske att himlens färg var lite väl blaskigt grå den här dagen. Det behöver inte alls vara solsken men en mörkare gråblå himmel hade varit snyggare till höstfärgerna. Men allt annat var toppen och ett jättekul "meet-up" jag kommer att hålla utkik efter fler för det verkar vara en hel del på gång i den här gruppen på ett enkelt och spontant sätt.

Den sista bilden visar vårt stadshus och en palm och jag är alltid lite undrande varför det ska envisas med palmer på våra breddgrader. Varför inte hitta på något annat minst lika fint och annorlunda men anpassat för Norden som inte behöver bo någon annanstans under vintern...

 

Höstat till det lite

Höstat till det lite runt trappen. Det känns välkomnande.

Plockade lite fler kastanjer idag. 

 

 

 

 

 Tycker bra om Skimmian i korgen till vänster.

Den är fin i vinter också. Ser nästan likadan ut djupfryst.

Tog hem en gammal bänk från stugan sist med målarfärgsfläckar och allt.

Hade även plockat med mig en hel säck med mossa. Användbart.

 

 

 

 

Jordärtskockssoppa

Fick ett litet lass med jordärtskocksknölar i våras som vi grävde ner.

De blommade och härom kvällen så skördade vi och jag kokade soppa.

Har ätit sådan soppa förut men aldrig gjort den själv. Jättegod!

Hittade recept här på Jordärtskockssoppan

Hade inget vin lämpat för soppan men tog en skvätt äppelcidervinäger för lite syra.

Hackade även i två schalottenlökar.

Serverade parmachips till och några uppskrämda baguetteskivor från frysen

som jag gratinerat i ugnen med ost och timjan på. Blev en riktigt god middag en tisdagkväll.

Så tack Ubbe och Lotta för knölarna och tack Buffé för receptet.

Den här soppan ska jag göra fler gånger.

Varje gång vi äter soppa så tänker jag att vi borde äta soppa oftare.

Vik hädan velighet

Ibland velar jag. Inte så ofta längre, men det händer. 

Till exempel hände det en sensommarlördag när jag snavade över ett bord på loppisen

Vita magasinet i Fagersta. 

Trodde jag besökt och scannat av flertalet loppisar inom 2 mils avstånd från stugan

men icke denna. Den hade jag missat.

Hade inte tankarna på något bord precis men så fanns det bara där.

Ett gammeldags brickbord med kopparskimrande bricka.

 

Köpte någon liten vas och en tallrik så åkte vi vidare till stugan. 

 

Loppisen stängde 15.00 på eftermiddagen och den stängde troligen även för säsongen.

Vi åt lunch och jag målade upp bilden i mitt huvud av det där bordet och framför allt själva brickan.

Såklart influerad över allt koppar och mässingsfärgat som plötsligt syns överallt igen.

Lagom när jag spraymålat mina mässingsljusstakar svarta....

Sa till mannen att om bordet finns kvar nästa år så köper jag det. Han undrade varför jag inte bara åkte tillbaka. Tänk på lammskinnsboan sa han. Han är lite klokare och velar betydligt mer sällan.

Boan, den som var såld när jag kom tillbaka till Hembygdsgården för att köpa den några dagar senare i somras. Hur snöpligt var inte det? Bara för jag inte kunde ta beslutet när jag först såg den.

Kunde inte tro att någon mer än jag funderade på en lammskinnsboa mitt i varma sommaren.

Men det fanns tydligen en till och det räckte ju.

Så tog vi en kopp kaffe i stugan och jag såg framför mig hur fin brickan skulle vara
med ljus på och lite kastanjer kanske eller kottar runt om till hösten och vintern.

Sen svepte jag det sista i kaffemuggen och  tittade på klockan
och undrade om jag skulle hinna dit innan de stängde för säsongen.

Det gick lite fort över skogen och 14:56 var jag där.
Priset var då rejält sänkt på bordet
så det var nog meningen att just jag skulle ha det där bordet
 just den där dagen. 

 

Den där dagen när jag var på Vita magasinet i Fagersta inte bara en gång utan två.

Underredet på bordet är nu grundmålat och jag ska nog ska hitta en annan skiva
 eller bricka till det så småningom som passar bättre i stugan. Klurar lite. 

Brickan fick följa med hem och den blev precis som jag tänkt mig.

 

Höstmysig.

 

Fattas bara lite kastanjer och de trillar ner när som helst.