Kontraster

 

I helgen var vi flitiga i stugan åkte dit redan på torsdagen och körde igång ute. Jag gick med röjsågen och slog ner högt gräs och ogräs och mindre sly. Det tog några timmar uppdelat på både torsdag och fredag. Varken visir eller hörselkåpor satt i vägen. Det låter mycket och smattrar på rätt bra ibland. Bra att skydda glasögonen.Var ganska mör efteråt får jag erkänna. Även om den hänger i en sele så känns det för mig som är ovan. Men lite som med häcksaxen. Svårt att ge sig och roligt när det blir fint. 

Vår stugtomt är egentligen två sammanslagna tomter och på ca 6 000 kvm. Vi klipper en del med åkgräsklippare och en del får vara vilt. Men nu kändes det bra att snygga till det vilda lite. Har blivit mycket ogräs där vi tagit ner en hel del träd. Är väl det första som kommer upp. Överlevarna... Men att många mörka granar försvunnit resulterar också i betydligt mer vitsippor och liljekonvaljer på våren och ängsblommor på sommaren det har jag sett där vi tagit ner träd tidigare. Vår företrädare planterade granar på tomten vi vill hellre ha det ljusare och mer öppet och föredrar björkar och tallar. Så de gigantiska granarna har vi tagit ner med hjälp pö om pö. Närmare 300 träd under en dryg tioårsperiod. 

Många steg blev det med röjsågen och det är rätt ojämnt och sluttande på sina ställen så man får passa lite hur man går. Göran snickrade utvändigt på bastun som blir så fin. Den är ju redan invigd men lite kvar utvändigt att fixa. Var så skönt väder så perfekt att hålla på ute.

Startade upp ett litet broderi också som kontrast till röjsågen. Synålen är ett lite lättare verktyg.  Ett kul budskap ska det bli som passar vid sjön om jag lyckas räkna rätt på korsstygnen. Har väl inte broderat på 25 år tror jag. Då var det namnen på de som använt dopklänningen före äldste sonen som jag broderade längst ner på dopklänningen. Rogivande ändå och lyssnar gärna på en bok under tiden. Har precis lyssnat klart på Vad hjärtat aldrig glömmer av Kelly Rimmer. En australiensk författare. I boken skildras såväl Polen under andra världskriget som en vardag i Florida med en autistisk son och en högpresterande dotter. Jag tyckte om boken. Nu har jag börjat på Dungen av Rachel Molin som läser boken själv. Det är hennes debutroman och den handlar om att göra upp med sitt förflutna och livshemligheter. Har precis börjat lyssna men gillar den det lilla jag hört.

Kände mig så nöjd när jag kikade ut över en del av de ytor jag röjt. Ser lite mer vårdat ut och fint när stenarna syns och de träd vi vill släppa upp kommer fram bättre. Det var frost på morgonen.

Några broccoliblommor som jag räddade undan frosten och satte i en vas på kul.

Inte direkt novemberväder! Men det ändrades på söndagen då var det grått och regnigt. Såg knappt över till andra sidan. Kontrast mot lördagens sol. Traskade bort till gymmet istället innan vi åkte hemåt. Så smidigt att ha ett gym på gångavstånd från stugan. Har köpt varsitt halvårskort.