09 mars 2018

Kyrktorn, gränder, nostalgi och litet möte med våren i Zürich

Vi var ju i Schweiz och åkte skidor vecka 5. Fyra dagar med fin skidåkning i Davos och Klosters.
Sen avslutade vi med helgen i Zürich. Så trevligt och kul hade vi på tu man hand!
Här kommer en liten bildkavalkad :)


Nostalgi för mig som bodde där ett år när jag jobbade som
au-pair 81-82 det har jag ju redan skrivit om.
Rart med alla låsen som befäster kärleken på en av broarna över floden Limmat.
Vi hade inget lås med oss. Får hoppas vi fortsätter hålla ihop ändå :)
Firade 24 år ihop en kväll i Davos faktiskt. 24 år sen vi träffades och blev ett par.
Tiden går! 

När jag tänker på Zürich tänker jag på de vackra kyrktornen.
Här syns Fraumünster och St. Peter.



Och Grossmünster med de dubbla tornen.
Varma kastanjer till salu från vagnen, Heisse Marroni.


 Zürich för mig är också alla gamla fina hus och trånga gränder i de äldre stadsdelarna.


Lägg märke till hjorten på taket! 

Zunfthaus zur Haue tror jag betyder ungefär skråhus.
Haue betyder hacka. Numera en finare restaurang.

 
Jag tänker också på spårvagnar och floden Limmat.
Många vackra utsiktsplatser.
Till exempel Lindenhof där följande två bilder är tagna.




 Jag tänker på sjön Zürichsee. Många promenader har jag gjort nere vid sjön. 


 Så såg vi ett helt gäng Mandarinänder. Hemma finns en också som jag tror kan kvala in som Västerås mest fotograferade fågel. De är ju vackra och exotiska i färgerna.



Vy från universitetet. Vi bodde strax bredvid. Vid en katolsk kyrka med mäktigt klockspel.
Men vackert och det ljöd inte hela tiden. Men när det ljöd så ljöd det. Flera stooora klockor.
Bra läge faktiskt med gångavstånd ner till stan och spårvagn precis utanför.
Särskilt när vi skulle hem för då kunde vi ta spårvagnen direkt till flygplatsen.
Perfekt när man har skidor, pjäxväska, resväska x 2 pers att släpa på. Smidigt!


Så glad är jag över att få uppleva "mitt" Zürich igen. Vi var ju faktiskt här 2013 hela familjen också.
Efter en annan skidresa då till Engelberg.


När jag bodde där hade familjen jag jobbade hos ett hus med utsikt över hela staden, sjön och så längst bort såg man de snöklädda Alperna. Jag tyckte alltid det var så häftig vy.
Så säkert därför jag förknippar stan med alla kyrktorn.

 Så förknippar jag stan med caféer förstås. Det var ju ett nöje både då och nu att gå på café.
Vårt stamlokus fanns ju kvar även om det bytt namn så kände jag igen mig såklart.


Kastanjepuré bakverk. Vermicelles som de kallas som jag även tror betyder maskar.
Köpte med mig en förpackning hem. Lite tudelad kärlek till kastanjepuré.
Lite spännande och lite smakar det som salva.
Tänkte att mannen inte skulle uppskatta den lika mycket som jag.
Vi delade på en äppelkaka och drack varm choklad istället.


 Heisse Schoggi precis så god som jag minns den.


Bra budskap! Det behövdes inte på 80-talet!


En hel butik med bara müsli! Kul tyckte jag. Köpte med mig Bierchermüsli från Davos hem.
Det är ju därifrån den numera populära Davos gröten eller Overnight oats kommer.
Det är mitt alternativ till havregrynsgröt när det är varmt ute. Så himla gott med rivet äpple i.
Och man står sig bra på en Bierchermüsli!



Så var jag ju tvungen att spana in en och annan blomsterbutik också.
Härligt med blommande kvistar utanför redan vecka fem.
Passade bra att få en försmak på våren eftersom det är så rejäl vinter hemma i år.
Och det är ju härligt det med. Men våren är ju alltid våren!



Fina kransar. Videkissar / Weidenkätzli


 Mimosa doften är ju underbar.
Köpte handtvål när jag kom hem med Mimosa doft inget exklusivt och flashigt
utan simpel från Rusta, men doftar otroligt gott.


Tror detta är en slags viburnum på gång.



 Kyrktornen och gränderna är förstås så fina i kvällsmörkret också.

Hoppas på att få komma tillbaka igen.
Gärna med min vän Lena som jag träffade här då -82.
Vi håller flitigt kontakten sen dess.
Vi har pratat om att åka tillbaka ihop en gång.
Det vore kul!

Då ska jag banne mig upp i några av tornen också.
För det har jag missat hittills.


23 februari 2018

Blommor av stål


Mina nyinköpta små Kungsängsliljor får lite hjälp på traven av kompisar av stål och en metalltulpan.

Brukar inte gilla konstgjorda blommor men dessa tycker jag om. Allra mest gillar jag Dahlian som är konserverad i koppar. Lite vackert med konserverad sommar.





Trevlig helg!
Vi får hem äldsta sonen det blir kul att ses!

17 februari 2018

Tulpaner

Fascineras av tulpaner!
De lever sitt eget liv och ser olika ut dag för dag.
Har haft turen att få köpa tulpaner på lök av en lokal odlare. Vardagslyx för mig!
De kan man leka med ännu mera.
Och visst är de vackra tulpanerna från att de är en liten krispig knopp
till det vilda utblommade nästan vissna stadiet.


Nästan som pioner.
Glansiga som siden mot den matta kudden med liknande blommor..
Nästan så jag tycker de nästan utblommade är läckrast. Vilda!
Rosa blir lila innan de släpper och faller till marken.







 En blomma ur samma bukett för en vecka sen.




Lite långa och tunga men står för sig själva i lökarna.



Bonusknoppar

                                          
Förundras över hur mycket som ryms i en lök!



Huller om buller. 


Tulpaner är det på loppisfatet också och fler små bonusknoppar från sidolökar.
De kommer nog inte slå ut men ändå så där härligt ljusgröna i en miniampel. 


Fint med några centimeter snö så vi fick åka lite skidor igen.
Kartat runt i spår på platten och lyssnat på några kapitel av
Elena Ferrantes tredje bok i öronen.
Nytta med nöje och bara skönt att vara ute!  

Trevlig fortsättning på helgen!



12 februari 2018

Vintervecka i Schweiz

Nu har vi redan hunnit vara hemma en vecka men vi är så glada över en fin vintervecka i Schweiz.
Vi kombinerade skidåkning i Davos fyra dagar med en helg i Zürich. Jättekul!


Vi hade otrolig tur med vädret som bjöd på tre av fyra skiddagar för oss med strålande sol och ingen vind och lagom kallt. Kan inte bli bättre då! Inga liftköer. Bara att glida rätt in i liften och ofta hade vi en hel sexstolslift för oss själva. Skönt att slippa trängas och vänta. En liten paus kan man ju ta ändå för det är så mysigt att sitta ute i solen och ta någonting lätt. Vi åt en massa gott så det får nog bli ett eget inlägg. Var ju tvungen smaka vissa saker av nostalgiska skäl. Tur man kan dela :)



Fantastiska vyer åt alla håll! Det är så mäktigt med bergen.



 Murmeldjur i trä.



Flaggan för kantonen Graubünden med stenbocken. Där  befann vi oss under skidåkningen i Schweiz. Graubünden ligger i landets sydöstra hörn. Här talas tre språk tyska, rätoromanska och italienska. Den som känner till schweizertyska vet att det inte låter som vanlig tyska. Det låter som ett helt annat språk. Rätoromanskan är en hotad språkgrupp som jag kan lite för lite om. Det pratas också här i Graubünden.

Men jag tyckte det var underbart att höra det första hälsningsordet  "Grüezi" redan när vi klev på planet. Vi flög Stockholm- Zürich sen tåg till Davos. Jag bodde ju i Zürich ett år i min ungdom. Jobbade som au-pair direkt efter gymnasiet. Ska inte påstå att jag är någon expert på dialekten jag pratade väl någon slags mix. Men jag klarar mig på min tyska alla fall även om det är längesen och det kändes lite kul.


Vi bodde precis vid kyrkan och nära stationen. Själva staden Davos ligger på 1560 m ö h Europas högst belägna stad faktiskt och pisterna i området ligger på ännu högre höjd förstås.
Den högsta på drygt 2800 meter. Det finns ca 30 mil pist. Väldigt fin skidåkning!  

Veckan innan vi var där hölls det årliga World Economic Forum så var ju en del på tv därifrån.
Vi märkte just inget av det förutom att de höll på att montera ned en del saker. 




 Lätt att ta sig runt med gästkort för buss och tåg. Mellan Davos och Klosters gick det också att ta sig på skidor vilket vi gjorde en av dagarna.  Jag har varit i Davos och Klosters då på 80-talet också.
Det gick nämligen skidbussar från Zürich så jag åkte några gånger bara över dagen när jag var ledig på en helg. Väldigt smidigt var det alla fall minns jag. "Min schweiziska familj" hade också ett släktställe i Alperna i Valbella / Lenzerheide också i Graubünden så då blev det också lite skidåkning för mig när vi var där.






Vår sista skiddag så var det vitt, vitt, vitt. Det snöade för fullt och jag tappade helt referenserna och kände mig nästan åksjuk. Göran härdade ut längre än mig. Jag tyckte bara det var en kamp ner så jag tog tåget ner. Avslutade lite tidigare och badade bastu och simmade lite istället. Så var vi på vintersportmuseum också. Davos är ju känt för sina kälkar. Sista kvällen i Davos åt vi raclette och kände oss väldigt nöjda med fina skiddagar.



 Sonja Heines skridskor.

 Det har hänt lite på liftfronten sen den här lilla plaststolen.