Stryker med Lerin

En gigantisk strykhög gick snabbt.

Jag hade "sällskap" av Lars Lerin.
 

Lyssnade på Det tysta köket som jag lånat på biblioteket.
Han är så behaglig och rar att lyssna och värmländskan får man på köpet.

Ett speciellt språk har han, många gammeldags och egna uttryck. Både rolig, allvarlig och poetisk.
Så tack för det tipset om ljudboken "Kulturtanten och lilla gumman" Jag hade bara sett honom på tv och lyssnat till hans Sommar och Vinterprat och en podcast. I sommar måste jag till Sandgrund och se hans akvareller. Står högt upp på utflyktslistan! Klicka på länken och titta in här: Sandgrund

Nu är det februari! Det känns positivt!