30 september 2021

Hon kallades Daisy och vad man kan göra av gamla skidoveraller

 Det blev förstås ett besök på Sofiero när vi nu var i krokarna på vår lilla roadtrip. Senast vi var här var på försommaren för två år sen. Då var det främst Rhododendronblomningen.  Nu var det ju sensommar och annat som blommade. Dahliorna var fantastiska. Men vi började inomhus för det kom en liten regnskur. Tittade på utställningen Evigt mode. Se vad man kan knåpa ihop av några gamla skidoveraller. Det finns också en permanent utställning som heter Kungligt sommarliv. 



Lite spöklik docka men ett vackert blomsterhäng av torkade blommor ovanför.



Sensommarfägring och Dahliaprakt även inomhus i slottet.



Blommande kronärtsskockor och alla vackra Dahlior. Denna vackra heter Seniors Hope.











Dahlior i flytande ramar.


Slottet på avstånd och sensommarfägring vid entrén.


Men det som jag blev mest tagen av var utställningen om kronprinsessan Margareta som faktiskt var den som skapade trädgården på Sofiero. Hade ingen koll på det och kände inte till något om henne heller. Minns ju gamle kungen Gustaf VI Adolf lite vagt som en väldigt omtyckt kung t ex av min farmor. 
Men kom bara ihåg att han varit gift med en Louise.



Sorgligt nog fick kronprinsessan Margareta bara 15 somrar på Sofiero. Hon dog 38 år ung höggravid i åttonde månaden med sjätte barnet. Jag har lyssnat på boken Hon kallades Daisy som prinsessan Christina Fru Magnusson skrivit om sin farmor som hon aldrig fick lära känna. Lånade boken på biblioteket också eftersom man missar alla bilder när man lyssnar. Låter som "Daisy" var väldigt modern för sin tid. 
Hon har av Hjalmar Branting som då var statsminister kallats en solstråle på Stockholms slott. Hon och Gustaf VI Adolf träffades så unga i Kairo på en bal. De verkade så himlastormande kära. Jag är inte så väldigt kungligt intresserad kanske därför jag missat hur det förhöll sig här och hur släkterna ser ut. Men utställningen berörde liksom boken gjorde och en del av det "kungliga släktträdet "klarnade.  Fem små barn som blev moderslösa och han som blev änkling så ung. Hon sörjdes av hela svenska folket låter det som när hon gick bort alltför tidigt.

 Boken är bra skriven och jag rekommenderar den. Kronprinsessan Margareta låter synnerligen kreativ, konstnärlig,  nytänkande och frisinnad för sin tid. Sportig spelade t ex någon slags landhockey/ ishockey lite otippat för den tiden och mycket intresserad av trädgård.  Hon var ju prinsessa av Storbritannien och Irland och det förpliktar ju vad gäller trädgård. Hennes farmor var drottning Victoria. Trädgård är nästan en religion alla fall i England och har mycket högre status och är mycket viktigare än här. Trädgårdsintresset tackar jag särskilt för annars hade vi andra inte fått njuta av det Sofiero som hon och Gustaf VI Adolf skapade.  Hon inredde även Sofiero i en ljusare stil än det murriga som var läser jag i boken. Hon var inte mycket för pråliga smycken men bar ofta ett långt enkelt pärlhalsband. Ja det finns mycket man kan skriva om boken men jag tycker istället att du ska läsa den. 

På Stockholms slott pågår en utställning om henne fram till sista oktober. Jag skulle verkligen vilja se den. Hoppas jag hinner dit. Men mycket annat som pockar på just nu.

Håller på och tömmer äldsta sonens lägenhet i Uppsala på lediga stunder. Min lilla mamma har dessutom brutit benet igen på nytt ställe. Så ledsamt och synd om henne. Hennes höftfraktur för en dryg månad sen läkte så fint. Hon kunde t o m gå-träna  lite med rullator. 

Jag var på hennes boende och städade hennes lägenhet igår när jag var ledig och rensade lite kläder som inte passar längre. Hon var ju så tunn för några år sen innan hon kom dit. Hon fick komma hem från lasarettet igår kväll. Jag och min bror hälsade på henne. Påfrestande med smärta, sövning och operation vid hennes ålder såklart.  Hoppas hon piggar på sig igen. Tyckte hon var lite piggare redan ikväll.




Tillbaka till Skåne. Efter Sofiero åkte vi till Åkagårdens golfklubb för lunch. Göran hade ju spelat där med våra vänner Cecilia och Carsten och visste att maten var så bra. Vilket den ofta är på golfrestauranger. Bra alternativ om man är ute och far. Fin miljö också. De som var krögare har också en ostbutik inne i Ängelholm. Vilket märktes på menyn och de sålde också en del trevligheter från butiken. Köpte en burk Marconamandlar. 



Jag åt en god blomkålssoppa. Säsongens första varma soppa. I sommar har vi ju ätit kalla soppor som gurksoppa och Gazpacho. Men nu känns det som dags att dra igång soppsäsongen igen. 

4 kommentarer:

  1. Mycket fint här som du delar med oss här. Så god och härlig soppan ser ut. Golfklubbar har ofta bra mat. Ja, det är tungt för våra gamla mammor, de kämpar på. Önskar dig en fin helg. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja inte lätt att bli gammal.Glad så länge hon är vid gott mod trots allt. Trevlig helg till dig med! Så fin höstkrans du gjort!
      Kram Annika

      Radera
  2. Åh, tack för ett mycket intressant och innehållsrikt inlägg! Så vackert där på Sofiero! Boken ska jag absolut läsa... jag älskar vårt svenska kungahus! :) Har sett prinsessan Christina på Tv då hon berättat om boken och om kronprinsessan Margareta.
    Så tråkigt om din mamma... hoppas att det läker snabbt även denna gång! Låter som hon är lite skör. Ja, nu är det sopptider! Så mycket gott att äta!
    Kram Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tycker absolut att du ska läsa boken. Intressant, hon verkade så sympatisk och lite svensk historia får man med sig på kuppen. Ja visst är hon skör. Blir snart 91. Minns inte alltid att hon gjort sig illa tror jag när hon inte längre hade så ont och tror nog att hon kan upp på toa t ex som förut. Hon är så tapper och har en skyhög smärttröskel. Inte alltid bra. Sjuksköterskan missade att hon brutit benet vilket jag tycker är så konstigt. Jag fattade ju att det var allvarligt. Tur det annars hade hon fått ligga med smärta ännu längre. Riktigt illa!
      Kram Annika

      Radera

Tack för Din kommentar, den gör mig jätteglad.