05 oktober 2020

Svarta katten i Zell / Moseldalen

 Lite fler bilder från vår bilresa till Tyskland. Efter Frankfurt hade vi inte bokat något boende. Vi kom fram till Zell vid floden Mosel på sen eftermiddag och tänkte att det nog inte skulle vara något problem att hitta rum för oss tre. Men det var ganska fullt eller väldigt fullt rättare sagt. Vi frågade runt lite sen åkte vi över till andra sidan av floden. En hjälpsam vinbonde ringde en granne för att fråga om de hade ledigt. Där fick vi rum på Haus Maria. Det blev faktiskt det mest minnesvärda stället vi bodde på. 91 åriga Josef tog emot oss och det var sen hans fru Maria som skötte ruljangsen. Hon var 84! 

Vår son H  konstaterade att han nog aldrig skulle komma närmare 70-talet än detta men det var rent och fint vi sov gott och fick god frukost med både tomater och druvor från trädgården. Vi bokade två nätter. Innan vi lämnade fick vi skriva i den välfyllda gästboken och jag fick både fröer och en stickling att ta med hem av Maria. Hon var så stolt att hennes blommor spreds över världen och tyckte det var kul att vi hade gemensamt intresse. Så roligt!





Från vårt rum såg vi familjens vinstockar och Zells stadskärna på andra sidan Mosel.




Efter allt bilåkande var det bara skönt med en promenad på kvällen för att leta rätt på ett ställe att äta.












Läste om den svarta katten som man såg avbildad på olika sätt överallt i Zell.

Historien säger att en svart katt kom in i vinkällaren och hoppade upp på en vintunna när vinhandlaren från Aachen år 1863 inte kunde bestämma sig vilket vin som skulle köpas in.

Efter en lång och mödosam vinprovning hade han kommit fram till tre tunnor som var utöver de andra men kunde inte bestämma sig. Vinhandlaren som var trött av all provning sa då tar jag tunnan som katten sitter på. Vinet gjorde stor succé och än idag är vinet från Zell känt i hela världen.






Vi håller nog med katten. Vinet vi smakade var gott och svalkande en varm kväll.



2 kommentarer:

  1. Fler vackra bilder! Ja, vilket trevligt boende ni fick - mysigt att hyra rum sådär lite vid sidan av de stora vägarna. Vi har många gånger tänkt att bege oss på cykelsemester till Mosel, men så har det inte blivit. Sist blev det Gardasjön och det är ju inte heller så dumt.
    Kul berättelse om den där katten - ja, ibland får slumpen avgöra!
    Kram Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja det var många som cyklade. Det hade jag gärna gjort om vi stannat längre. Runt Gardasjön är också så vackert.
      Kram Annika

      Radera

Tack för Din kommentar, den gör mig jätteglad.