31 mars 2020

Försöker spritsa



Hittade en liten botten av rödbetskaka i frysen. Gjorde två små bottnar istället för en stor när jag bakade den. Smakar som morotskaka men den är lite rödaktig vilket var fint i julas.
Receptet hittade jag hos bloggen Vackert Naturligt. Nu försökte jag liva upp denna med lite spritsad frosting. Inspirerad av boken nedan Baka och spritsa av Emma Brink Rask.


Får nog öva lite på själva spritsandet. Har köpt några tyllar i metall som verkar mer pålitliga än de jag har. Just nu känns det skönt att ägna sig åt lite bakning och matlagning. Har varit duktiga på att göra av med det vi hade i frysen och en del av det som fanns där behövde livas upp lite.


30 mars 2020

Det närmar sig påsk


Vi gallrade ur vinbärsbuskarna lite. Jag sparade en del kvistar vet att de slår ut så snabbt och luktar så gott. Så tjuvstartade med lite påskpynt. Påsken är min favorithögtid. Kakfatet laddade jag med lite olika ägg och fjädrar från gömmorna. Även lite halm.



Men i år och just nu känns det mesta konstigt. Njöt alla fall av att ha äldste sonen hemma över helgen. Vi FaceTimade med yngste sonen som är i Sydney denna termin. Fint att se honom och höra hans röst. Livet blev såklart annorlunda där med. Distansundervisning, stängt mellan delstaterna osv.


Ljusstaken som jag köpte i höstas är kul att variera efter säsong eller humör. Nu blev det en ormhasselkvist och lite påskpynt.


20 mars 2020

Svansjön



Igår åkte vi till sjön Tysslingen utanför Örebro för att titta på fler sångsvanar. Fin solig dag. Hade med oss matsäck i form av kaffe och knäckebröd med stekta ägg ( fiffigt av G att packa äggen för sig så att inte knäckebrödet skulle bli mjukt) Illa att ha med sig stekta ägg när man kollar på fåglar kanske... men det blev bästa lunchen mot en solig husvägg. Vår sista vecka av frivillig karantän efter Italien lider mot sitt slut. Man behöver ju inte sitta inne bara hålla sig ifrån folk.


Vid Tysslingen matar man svanarna likt man gör med tranorna vid Hornborgasjön. För att minimera skador på jordbruksmark. Där finns fågeltorn och raststugor. Även ett litet museum och Naturens teater med café, butik med mera. Även en cykelrunda runt sjön. Inte bara sångsvanar som syntes till vid sjön. Innan vi åkte därifrån såg vi också ett tiotal tranor. 

Chattade senare med yngste sonen som är i Sydney. Han berättade att det finns svarta svanar där. 
Visste inte ens att det fanns svarta svanar i verkligheten. Man lär sig hela tiden. 
Blev nyfiken och tvungen att googla. Det dök upp en bild på en svart svan i Borås.
Kan inte låta bli att undra hur den hamnat där? I Borås.


De som är grå i fjäderdräkten är ungfåglar. 





Onekligen stora fåglar. En väsande svan är inget man vill ha efter sig. Men vackra på lagom avstånd. Läste i broschyren om sångsvanar att de kan bli 243 cm mellan vingspetsarna och 160 cm långa. Vikt upp till 12 kg.  Fascinerande att de inte slår ihop när de flyger iväg eller landar. Det sker med precision. Den äldsta man känner till blev drygt 26 år.





Hann inte riktigt med att rikta kameran men man ser alla fall hur fint de fällt in "landningsställen" (fötterna) även om jag kapade vingspetsen på den ena.




Svanarna som rastar vid Tysslingen är på väg till norra Finland, Ryssland och norra Sverige.
Det finns ca 60 000 sångsvanar i västra Europa. 7 000 - 8 000 av dessa passerar Tysslingen varje år.


Ja en fin solig dag var det. 
Idag virvlar snöflingor i luften,  men det är vårdagjämning och här sopas gatorna.
Ett vårtecken så gott som något! Man får bara klä på sig lite mer :)

Trevlig helg!


19 mars 2020

Fågelspaning



Vi åkte en liten sväng runt Hedemora när vi var i stugan sist. Dalarnas äldsta stad. Grundad 1446. Men blev ju inget besök i själva stan nu. Stannade till vid Nås istället för att kika på de nyanlända Sångsvanarna. Ja andra fåglar var också på inflygning som Grågås och Canadagås, 
om jag inte ser helt fel...

De sistnämnda är verkligen inga favoriter. Ställer bara till.  
Vi har inte haft de i stugan förut men i somras var vi tvungna att köpa en sån ful rovfågelsdrake för att skrämma bort de. De gillade vår nya brygga alldeles för mycket och att vi klippt upp gräset mer än tidigare gillade de också. Men draken funkade bra. Den rör sig ju i vind. Andra grejer som är stilla går de inte på alls är min erfarenhet. 







Kom inte så nära de och har inget värstingobjektiv. Men kul att kika en stund.
Gissar att de som bor där och äger marken inte tycker det är lika kul. De äter ju upp grödorna och väsnas mycket. Det brukar nog kunna vara betydligt fler där än just när vi stannade till.

Ja skönt att vara ute och pausa all Coronarapportering en stund.
Så otroligt tufft för många företag i olika branscher nu. Läser även om minskade öppettider för butiker. Att några större gallerior och shoppingcentra stänger på söndagar. Söndagsstängt kan jag tycka är positivt och kanske kan det komma något gott ur det
Kanske fler får upp ögonen för att vara ute i naturen är ett bättre alternativ än att hänga i en shoppinggalleri en vacker söndag. Då kostar ju också personal som mest.

Blir också glad över alla godhjärtade människor som faktiskt hjälper till och kommer på lösningar.
Till exempel handlare som öppnar tidigare på morgonen just nu och viker den tiden för äldre att handla på för att inte träffa så många människor. Människor som erbjuder hjälp av olika slag.
Blomsterbutiker som erbjuder gratis utkörning till alla äldreboenden gav mig den lilla puffen att faktiskt skicka en bukett både till mamma och till personalen på hennes gruppboende.
Lite välbehövlig glädje nu när det är besöksförbud och till personalen
för det fina arbetet de gör varje dag.


18 mars 2020

Bisyssla




Ett bihotell på gång i stugan. Eller insektshotell kanske man säger. Det gäller att värna om de små liven. Utan bin ingenting som bekant. G har byggt och vi ska fylla det med olika saker som de kan gilla.


Så får vi se om de vill flytta in så småningom. Eller fortsätta bo under takpannorna på småstugorna. Strategisk placerat vid odlingslådorna är det alla fall.

Alla hallonplantor verkar vara på gång. Vilket är kul! Det var förra årets nytillskott.
Tänker att de blir lättare att sköta och behålla bra jord runt de om de står lite begränsat.
Dessutom har vi rensat bort vår föregångares hallonkaos som spridit sig ohejdat. Ett ogenomträngligt snår var det. Hallonen dessutom så små för jorden var väl så mager så hoppas detta ska bli bättre.
Hallon är bland det godaste jag vet.

Även knopp i alla körsbär. Tänker mig ett litet moln av körsbärsblommor i april.
Blev lite eld och lågor efter att vi åkt runt och tittat på den fina körsbärsblomningen runt Vallebygden i Västergötland. Vallevägen är så vacker när alla vilda körsbärsträd blommar. 
En utflykt som rekommenderas. Särskilt så här i staycation/hemester tider.
De brukar lägga ut på sin sida på Facebook: Vallevägen - världen vackraste väg när blomningen närmar sig och tips på aktiviteter runt det.

Kände inte alls till den men råkade få syn på en broschyr när vi var och tittade på 
trandansen vid Hornborgasjön.



Ena sidan på hotellet får sjöutsikt. 
Brf Biet eller Brf Surräng eller vad det nu ska heta.
Vårt område vid stugan heter Söräng.



Knoppas gör även häggmispeln. Bakom den syns golvet till växthuset. Det är årets stora projekt.

Det var växlande väder i stugan när vi var där sist. Både blåst och regn men också alldeles underbart soligt och vindstilla. Vi grillade de sista prinskorvarna från julen. Prinskorvar är faktiskt jättegoda att grilla särskilt med en halv skiva bacon på. Fäster den med tandpetare. En hamburgare fanns också kvar i frysen att dela på. Mysigt att sitta ute vid bordet som är gjort av ett gammalt kvarnhjul som vi hittade på tomten. Där har vi en året-runt -grill gjord av ett betongrör.



Lagom till kaffet på maten försvann molnen. Solen värmer nu. Så skönt!


Bakade citron och ingefärskakor i julas eller pepparkakor från Råneå som de också heter.
Blev hur många som helst. Hälften hade räckt gott och väl även om de är väldigt goda.
Men just nu känns det extra bra att ta av det som finns i frysen.

Vindstilla är det bästa!

15 mars 2020

Att "Cajsa Warga" lite

Mitt i pågående elände känns det nyttigt att "Cajsa Warga" lite. Kolla vad man faktiskt har hemma och göra något av det. Lite man tager vad man haver. Kanske det blir lite nya rätter rent av eller i det här fallet ett bakexperiment.


Hittade boken Långjäst och lättbakat av Maria Blohm på bokrea på Bokus tidigare. Har skrivit om den förut då hade jag lånat den på biblioteket. Gillar recepten i den. Handduken som jag använder som bakduk visar sjön Barken som vår stuga ligger vid.

Många bra lättlagade recept. Jag har mest bakat frallor/småbröd. Inte för det alls gått någon nöd på oss nu när vi valt att hålla oss undan folk i två veckor efter Italienresan. Vi har fått hjälp att handla. Men kändes ändå bra att också göra slut på lite som fanns hemma. För det fanns en del i både skåp, kyl och frys.

Senaste varianten på småbröd fick därför innehåll som torkade tranbär och pistaschnötter jag fått från Sicilien. G tyckte det var de godaste frallor jag bakat. Tidigare har jag gjort med torkade aprikoser och valnötter så tänkte att detta borde funka lika bra.

Smidigt att röra ihop antingen på kvällen och baka ut de på morgonen eller rör ihop på morgonen och baka ut på kvällen. Gott med nybakat till frukost eller kanske till en soppa på kvällen.

Ursprungsreceptet är så här:

Enkla dinkelfrallor      -       12 frallor jästid 8-12 timmar

Väg och rör ihop vatten, jäst och honung. Väg och nolla vågen emellan de andra ingredienserna så spar du disk. Rör ihop allt för hand med en slev eller i köksmaskin. Det viktiga är att allt blandas.

450 gram kallt vatten
1 bit jäst stor som en ärta
10 gram honung
150 gram fullkornsdinkel
450 gram siktat dinkelmjöl
2 tsk salt

(jag la till ca 1 dl torkade tranbär och lika mycket pistaschnötter)

Täck bunken med plastfilm och låt degen vila i rumstemperatur 8-12 tim.
Forma 12 frallor med två skedar och grädda i 10-15 min i 250 graders varmluftsugn.

Jag sprayade lite vatten i ugnen när jag gräddade för att få frasigare yta på bröden.


12 mars 2020

Karantän


Vi kom hem från Italien i lördags efter en veckas skidåkning. Området vi åkte till i Dolomiterna heter Trentino- Alto Adige och var inte listat när vi bokade eller åkte. Då hade vi inte åkt.
Men området blev listat under veckan.
Med facit i hand är det  lätt att tänka att det var korkat att åka. 
Alltid lättare att vara efterklok än att kika i kristallkulan.





Vi mår bra men bestämde oss direkt för att sätta oss själva i en 
frivillig karantän i 14 dagar när vi kom hem.
Vi har möjligheten så det kändes mest rätt att göra så 
när vi nu varit i ett område som blev ett riskområde. 

G kan jobba hemifrån och jag sa ifrån mig de pass jag var inbokad på. 
Kändes inte rätt att äventyra något för övrig personal eller gäster.

Skulle tagit min mamma till tandläkaren i tisdags men det fick min bror göra istället.
Kändes onödigt att besöka både ett äldreboende och en tandläkarmottagning 
direkt man kommit hem. Även om jag är symptomfri så vet man ju inte.
Nu kom direktiv om besöksförbud på mammas boende så kändes bra att ligga lite före.

Snälla vänner har handlat och ställt på trappen. Vi undviker folk och håller oss för oss själva.
Skulle gått på en föreställning i Stockholm men den fick vi vänligt nog flytta fram ett par veckor.
Är ju inte livsviktigt. Blir arg när jag hör om obetänksamma människor som just kommit från drabbat  område och går på spinning det första de gör. Det känns bara ego. 


I Italien märktes det nog mindre än i media hemma. Det var såklart mycket på tv om viruset men jag kan inte italienska så det mesta vi läste kom hemifrån. Någon lift var begränsad att åka tre och tre. 
Samtidigt står man ju och köar ihop även om det mestadels är utomhus.

Ja vi får se vad det blir av det. Tråkigt är det och det eskalerar hastigt.


Första dagen åkte vi med på en gemensam skidåkning för att få ett grepp om området i den dåliga sikten. God gulasch på lunchen på ett ställe på hög höjd med de här utanför knuten. Highland Cattle läste jag på några ställen i menyn så gissar att det var den rasen.





Fantastisk skidåkning det dagar vi hade sikt. De här två bilderna visar skillnaden mellan dimma och ingen sikt och fantastisk sikt. Vädret växlar fort. De dagar det var dimmigt grät jag nästan. Som att åka med ögonbindel och så duktig är inte jag. Tycker det är läskigt att åka när jag inte ser underlaget. Vet inte om det är snövall eller hårt. Blir stel som en pinne men försöker tänka att ju mer jag böjer mig desto mindre kommer jag slå mig om jag faller. Men, men ner kom jag utan större missöden även om det tog lite längre tid :) Det varierade också med höjden man måste bara igenom ett sjok så blev det bättre sen. När det var sikt vart det desto härligare. Jag åkte knappt 15 mil pist under veckan. G lite mer eftersom jag pausade mer de dimmiga dagarna. Många åker säkert mycket, mycket mer men vi tycker det är mysigt att ta en paus med något varmt att dricka och en lunch i backen. Det är ju halva grejen med skidsemester. Det kändes i benen alla fall :)


Det kom mycket snö under veckan.




Men på onsdagen vaknade vi upp till sol och blå himmel när vi kikade ut från vår balkong.


Vi stack iväg tidigt och bestämde oss för att åka Sellaronda runt hela Sellamassivet.
En underbar tur på  3-4 mil. Rundan sträcker sig över fyra skidorter. 
Förutom Canazei är det Corvara, Arabba och Val Gardena.




Delade på en pizza och jag testade Spätzi. 
Hälften cola hälften lemonad. Läskande.



Tog några extra åk i lätta breda backar i Edelweissdalen. Skulle verkligen vilja åka hit sommartid och vandra när hela dalen är full av blommande Edelweiss.





Så vackra vyer. Skidområdet Dolomitisuperski är ett av världens största system.
Vi bodde i Canazei på ett litet familjehotell Albergo Azola som var jättemysigt.
Så trevlig personal och god mat. Inget att klaga på.
Så gullig kille som körde gästerna i liten shuttle buss till liften när han inte serverade eller 
skottade snö under inspektion av morfar (min gissning)
Vi hade halvpension och åkte organiserat med STS alpresor denna gång.
Tidigare har vi oftast bokat och ordnat själva.



 Inget överdåd men hemtrevligt och vi saknade inget.





En liten förrätt med god skinka på äppelskivor. Dessert semifreddo med hasselnötter.

Kreativ kock och varje kväll var servetten vikt på olika sätt. Julpyntet kvar till påsk tror jag i de här trakterna för så var det överallt. På torsdagkvällen serverades en speciell lokal meny övriga kvällar fick man välja meny kvällen före. Så ja det var väl tur att vi faktiskt gjorde av med lite under dagarna i skidbackarna för gott var det.

Men känner med många ställen som detta lilla hotell. De ska ha sin bästa tid nu och får istället stänga igen. Ödesdigert blir det för många i den näringen. Så mycket som påverkas överallt inte minst flyg.


 På fredagen fick vi en fin avslutning med sol i backarna. Vi åkte med första turen till liften och bestämde oss för att åka till Val Gardena och Ortisei. Det var jag som ville av lite nostalgiska skäl.


Vi åkte i Val Gardenas längsta pist La Longia som är dryga milen. 
 Solstol med Edelweiss vid lunchstället.


Skönt att kunna luncha utomhus.
Delade på en charkbricka och en god spagetti.


Hen seglar över byn Ortisei eller St Ulrich som den heter på tyska. Många pratar tyska här.



Till Ortisei gick min första skidresa 1980. Då gick jag på gymnasiet var 17 år 
och åkte med mina vänner och klasskamrater Therese och Yvonne. 40 år sen! 
 Varken hjälm eller ens mössa eller skidglasögon.
Men spegelglasögon ... Ung och dum.
Minns att jag klippte av ögonfransarna lite för jag skulle kunna ha mina. 
Fransarna tog i men glasögonen var ju så snygga.
Fick de i påskägget av min kompis mamma året innan.




Ja  hoppas att vi bara fått med oss fina minnen hem från denna resa och inte något elakt virus.
Hoppas verkligen det klingar av snart !

Keep calm and wash your hands!