Vi har varit hundvakt några dagar. Så roligt och perfekt timing. Dagen innan det var dags att vinka av äldsta sonen som åkte tillbaka till sitt jobb i Frankfurt kom lilla Juni. Känns alltid lite vemodigt, tomt och tyst när killarna åkt. Yngsta bor ju i Stockholm men äldsta ser vi inte så ofta nu när han flyttat till Tyskland. Men det är som det ska vara och lätt att hålla kontakten ändå. Fint att få fira julen ihop och vi hann även fira hans födelsedag innan han for tillbaka till Tyskland.
Lilla Juni som är en Affenpinscher är lätt att passa och hon har varit hos oss flera gånger förut. Hon verkade ganska obrydd och hemmastadd på en gång. Men hon följer mig som en skugga och är väldigt sällskaplig och en rolig liten hund.
Rätt som det är får hon ett litet busryck och vill få igång lite lek.
Sen hittar hon en skön plats att ligga och sova på eller bara spana lite. Hon gillar att sitta lite högt. När hon varit med oss i stugan har hon ofta lagt sig som en liten katt uppepå soffans ryggstöd. Då har hon uppsikt. Men en fåtölj duger ju också.
Första dagen var det lite slaskigt ute då ville hon inte så gärna ut. Det blev bättre när det frös på och kom mera snö. Det gillade hon och rullade sig i snön.
Hade med henne till mamma. Både mamma och hennes grannar på demensboendet blev lite upplivade av att få besök av en liten hund. Och det bästa man har sätter man på bordet såklart. Då var det lätt för mamma att klappa henne från rullstolen. Behändigt med en liten hund. Vi pratade om hunden vi hade när jag växte upp.
Hon må vara en liten hund men det ryms mycket personlighet i den lilla kroppen.
På Fotografiska pågår en utställning som heter The Pet show. En massa roliga bilder på husdjur. Skulle gärna se den. Pågår till 13 februari. Junis husse och matte besökte den när vi passade henne. Jag tycker nog att hon också kunde platsa på en bild. Titta vilken skön stil hon har i soffan bredvid mig.
Totalt avslappnad med frambenen i vädret! Nu är hon återlämnad. Men träffar henne snart igen som tur är. Saknar hennes lilla väsen. Vi har städat bort julen och fått oss en tur på skidor. Premiär för mig denna säsong.
Ja, det är lätt att förälska sig i de små liven! Den här lilla vovven, är ju som med barnbarn! Du lånar dem en tid och lämnar sedan tillbaka dem!:)
SvaraRaderaFint att din mamma och några till fick träffa vovven.
Kram.
Så är det! Hon är glädje och charmar alla med sitt lilla väsen. Roligt att få passa henne emellanåt och till vardags finns hon ju på mitt jobb.
RaderaKram Annika