En härlig resa

 Här blev ett långt uppehåll. Vi har varit på resa i nästan två veckor. Så nöjda med vår resa som började och slutade med ett stopp i Helsingborg. Mycket att se och göra i Helsingborg och runt omkring.

Vi färjade sen Helsingborg - Helsingör och Rödby-Puttgarden. Goda smörrebröd hann vi med på sista färjan. Första stoppet i Tyskland var i Celle där vi bokat rum. Söt korsvirkesstad som ligger längs den så kallade korsvirkesvägen. Egentligen ett nätverk av vägar som lanserades 1990 och sträcker sig från Elbe i norr till Bodensjön i söder. Det finns 2,5 miljoner korsvirkeshus i Tyskland läste jag på vagabond.se och Celle har Europas största sammanhängande korsvirkesensemble. Det finns många olika temavägar i Tyskland.

Det tog lite längre tid att komma till Celle än beräknat. Det var "Stau" dvs kö på Autobahn så de första 13 milen efter färjan tog 3 timmar. Men, men väl framme hittade vi vårt mysiga hotell som låg i ett lugnt bilfritt område precis nära centrum. Promenerade runt lite i centrum innan resans första sparris för min del och schnitzel för Görans del intogs. Tar seden dit man kommer och jag har drömt om Tyskland i sparristid. Zum blauen Engel hette stället vi åt på Blå ängeln var också namnet på en film med Marlene Dietrich från 30-talet. 

Slottet i Celle med en sothöneliknande fågel framför på bron över vallgraven runt slottet. Floden i Celle heter Aller.

Hotellet hette passande nog S:t Georg (S:t Göran på svenska) och när vi packat i bilen för avfärd mot Frankfurt såg jag att de hade en likadan lampflicka i fönstret som vi har hemma. Bara i annan färg.

I Frankfurt mötte vi upp sönerna. Äldsta Henrik bor ju där sedan två år och yngsta sonen Rikard kom dit med flyg. Han kom någon dag före oss och kunde jobba på deras tyska kontor som bara låg en kvarts promenad från Henriks lägenhet. Kul att träffa de tyska kollegorna. 

Vi åt middag tillsammans med killarna. Så kul att ses igen alla fyra. Under torsdagen roade vi oss i Frankfurt medan de arbetade. Det var faktiskt enda dagen vi hade några regnskurar. Vi var först på Palmgarten en botanisk trädgård. Där fanns både växthus och fjärilshus att gå in i när det kom en skur.

Mycket rosor och en vacker Blomsterkornell.

Sen gick vi runt lite i centrum och åkte en rundtur.

Verkligen kontraster mellan det gamla och det nya i Frankfurt. Eller gammalt och gammalt mycket blev förstört under andra världskrigets bombningar och är rekonstruerat i gammal stil under 1983-86. När får vi se något liknande i Sverige undras det på Arkitektupprorets sida. Jag som gillar gamla hus kan hålla med. 

När vi var på torget var det en massa skolbarn där som hade olika tävlingar.

Inte för inte staden skämtsamt kallas Mainhattan med sin imponerande skyline. Kan inte namnen på tornen men om jag inte hörde helt fel när vi var med på en rundtur skulle de vara placerade så att alla kontor hade dagsljus någon del av dagen. 

Sist vi var i Frankfurt för två år sen såg vi stans skyline närmare från en bro på kvällen. Effektfullt med ljusspeglingarna i floden Main när det var mörkt ute.

På kvällen hämtade vi upp killarna när de jobbat klart och styrde kosan mot Belgien. 

Men det får bli ett eget inlägg så småningom.